Aftonbladet – 1 juni 1860, sida 2

Således au revoir, men ni skall komma att se mig för första och sista gången. Ni har förverkat ert lif; ni måste dö. En tysk patriot, i de Svartes namn. — En japanesisk besklokning har ankommit till San Francisco i Kalifornien och skall derifrån begifva sig ösver Panama till Newyork och Washington. Den består af två ambassadörer af furstlig rang, två dito af något ringare anseende, 16 höga civila och militära embetsmän samt 53 tjenare. De ha gjort resan öfver Stilla hafvet på Förenta Staternas fregatt Powhattan, och sedan de på jernvägen passerat Panamanäset väntar dem vid Aspinwall ett annat amerikanskt örlogsångskepp för att föra dem in i hjertat af den amerikanska civilisationen. De prisas för sitt belefvade och värdiga uppförande ombord, och man hoppas att de skola gifva ett lika godt vitsord om amerikanarne när de komma tillbaka till Jeddo. Som de äro skarpa observatörer gör man all sin flit för att endast visa dem den vackraste sidan af lifvet i Fristaterna. De hafva med sig en ofantlig packning, ansenliga presenter till regeringen i Washington och 100,0090 till respengar — en summa som ej skulle förslå, derest icke beskickningen underhölles såsom gäster på unionens bekostnad. — En svensk resande, som passerade gränsen till ett stort europeiskt rike, fick sig af gränsvakten förelagdt ett dokument att underteckna. Då han icke förstod innehållet, tecknade han genast derå på svenska den vanliga skeppartermen: Innehållet. obekant, fri från all skada. G. L. Gränsvakten, som icke förstod detta språk, förklarade allt vara i sin ordning. — Kallblodighet. För några år sedan gjorde några engelska vetenskapsmän ett besök i Wheal Fortunegrufvans djup. Bland dem var en gammal professor Farash. Medan han hissades upp genom schaktet i en korg, åtföljd af engrufarbetare, tyckte han sig märka att tåget. var däligt. Hur ofta sättes det. hit nya tåg? frågade han, när de voro ungeför halfvägs från botten. Vi få nytt tåg hvar tredje månad, och i morgon skall det just bytas om, i fall vi komma lyckligt upp; svarade grufarbetaren lugtit.