Aftonbladet – 31 maj 1860, sida 3

Till den välgörande allmänheten. ö Vintern flyktat. Solen blickar herrlig ifrån högblå sal. Göken, vårens härold, ropar glädtigt öfver skog och dal. Tusen späda blommor spira upp der ymnig drifva låg, Och naturens ungdomskrafter svälla uti knopp ock våg. Allt är nöje, allt är njutning, nutidsfröjd och framtiäshopp Allt? — Förmår då våren hejda sorgetårens vånda lopp? Lär den 0ss att glömma masken, som till hjertats rot sig stal? Kan den qväfva sorgens suckar, kan den tysta. hungerns qval? Aek! der fattigdom och sjukdom plundrat idog. hetens hus, Mannen tärs af dödlig sjukdom, rg ng mistat ögats jus, Fyra barn i hunger gråtd7ett ännu vid modrens bröst ... Der är ondt om lifvets glädje, der är onåt öm hopp och tröst. Du, som frisk och lycklig sitter i ditt lugna, ljusa tjäll, Och af vårens sötma njuter solig morgon, rosig qväll, Skynda hän till dessa arma, som af ödets tunga hand Blifvit träffade och bragta nära till förtviflans rand. Tröttna ej vid nödens klagan, alltför ofta hörd, kanske. Kan du icke gifva mycket — ack, en liten skärf dock ge! Ofta kan en enda droppa balsam lindra sorgens sår. Och välstgnelse skall följa, hvart pe ål väg u går. Mins: — en engel, för ditt öga dold, men dock i då strålar klädd, Går om dägen vid din sida, såtr om natten vid din bädd, Pekande åt etherns rymder, alla godas lugna hamn, Tecknande med gyllne griffel uti Lifsens Bok ditt hamn. De gåfvor, som godhetsfullt kunnå blifva lemnade till den arma, af ögonverk snart alldeles blinda hustrun, hvars man är såsom Jungsotspatient för närvarande, intagen å lazarettet, hafva herrar Bonnier, samt Fritze benäget lofvat emottga. Anteckningslistor äro i deras boklådor inlemnade, och -skall sedan för hvarje, äfven den ringaste.skärf-till lindrande af den oerhördt stora nöden, tacksamligen i detta blad redovisas. För dem, som : sjelfva. skulle vilja öfvertyga sig om uppgiftens sanningsenlighet, tillkännagifves att den erma arbetarehustrun med sina fyra barn, det äldsta 8 år, det yngsta 9 månader, är boenda på Riddargatan, n:r 34, på gren der familjen Öhrström efterfrågas. Måtte dem bön; hvarmed jag nu sökt klappa på medmenniskors hjerev se många af dem upplåtas... Stockholm i Maj Wilhelmina Stålberg, :