Aftonbladet – 31 maj 1860, sida 2

; Anteckningslsta finnes tramlagad på Alttonbladskontoret vid Mynttorget. e Om byggnadskostnaden å danska i kronovarfven. ; Frågan om tillståndet å de danska örlogsvarfven-och om dyrheter å dem har på sista tiden varit mycket ventilerad inom danska pressen. ...Anmärkningarne mot kostsamheten åf fartygs byggande å dessa etablissementer ha befunnits så styrkta eller sännolika, attregeri, gen nyss nedsatt en komitå för att granska: förhållandet, uppsöka osägenheterna och föreslå medel till deras afhjelpande. Då vi meddela ett och snnat äf hvad man rörande detta ämne sagt i Danmark, lemna vi åt läsaren att utleta huruvida något deraf möjligen kan ega tillämplighet i Sverge. En man at facket -har sagt i en uppsats i Feedrelandei: Det har länge varit allmänna tanken, såväl inom som utom flottan, att det arbete, :-som levereras från, örlo svarfvet, är för dyrt. Vi skulle emellertid. .ej lägga vigt på de: många yttranden i. denna riktning, som vi hört, derest vi icke hade siffror att åberopa. Kaptenlöjtnant .Schönheyder uppger i sin rapport om sm officiella resa i Frankrike 1853— 54, att medelkostnaden vid de kejserliga varfven för skråfvet med aptering och. stående gods är 308 francs pr tonneau, hvaremot. det i Danmark har varierat för 4 fartyg mellan 893 och 464 francs, således betydligt mera. Priset för den sednast på örlogsvarfvet bygda lastdrägaren har varit mellan 500 och.550 rdr (1000—1100 rdr svenskt) pr kommersläst, medan dylikt arbete på, enskilt varf ej skulle kostat mera än cirka.350 rdr-pr kommersläst. Ytterligare veta vi att priserna p våra krigsfartyg, oaktadt arbetslönerna här äro betydlig: lägre, gå till ungefär samma höjd som för engelska örlogsfartyg, byggda å kronovarf; änd .ck har en parlamentskomitå, efter anstäld undersökning, funnit. arbetet på ett kungligt varf betydligt dyrare än det motsvarande å ett enskilt; för ett-och annat fartyg har skilnaden förhållit sig som 5 till 2. I sednaste häftet af Tidsskrift for Söveesen visar en uppsats om arbetet på örlogsvarfvet, att skeppsbyggnadskostnaden är betydli t högre för de danska. skeppen än för den skeppsbyggnad, som eljest är den dyraste i-verlden, nemligen engelska örlogsflottans; kosinaden för de danska fartygen är nemligen 1 eller 2 pund högre pr-ton än för de engelska, — detta oberäknadt hvad de på stat anställde arbetarne å varfvet kosta riket utöfver den egentliga dagspenningen, Orsaken till den större dyrheten är att så litet blir gjordt på hvarje dagsverke. Detta kommer deraf att aflöningssättet (dagspenningen utgår, antingen litet eller intet blifvit -gjordt), arbetstiden, ofullständig tillsyn oehen naturlig böjelse hos dem, som hafva bestämd inkomst, att draga sig undan med så liten ansträngning som möjligt,. hafva. under årens lopp vållat att normen för. ett mansdagsverke blifvit mycket lägre än den borde vara. Dessutom saknar varfvet en mängd inrättningar för transporternas lättande; som -deremot finnas på större enskildta varf. Arbetet borde, -enligt tidskriftens mening, ställas på ackord och inskränkas till byggande af: verkliga krigsfartyg; men alla transportfartyg, båtar, ångkanonslupar o. d. beställas å enskilda varf. Icke ens i afseende på upphandling af timmer förfar sjöförvaltningen riktigt, säges det; och hvad tågvirke beträffar, så betalas det af danska kronan med 36 rdr (syenskt) pr skeppund mera än det kostar isEngland.: par Te