Aftonbladet – 29 maj 1860, sida 3

föras i konungens namn; att i sammanhång härmed i 42 regeringsformen orden: på sätt i 39 sägs, blifvit utbytta mot orden: med den makt 39 stadgar,, samt att vid redaktionen af 41 riksdagsordningen iakttagits det tillägg, som genom konungs och ständers beslut vid denna riksdag är vordet infördt. Af lagutskottet. N:o 27. Afstyrker af riksdagsfullmäktigen Anders Jonsson från Wermlands län i :ondeståndet väckt motion om förklaring af kongl. förordningen den 9 November 1814, angående ej mindre lifstidsstädja och undantagsaftal, än ock all annan afhandling om nyttjanderätt till fast egendom å landet. N:o 28. Afstyrker af hr W. F. Dalman hos ridderskapet och adeln samt af riksdagsfullmäktige Anders Jonsson från Wermlands och Paul Andersson från Jemtlands län i bondeståndet väckta motioner om dels upphäfvande, dels ock inskränkning af rättigheien att börda jord å landet. Reservationer äro anmälda af grefve E. Sparre, med hvilken hr K Oli vecrona instämt, med hemställan att, med ändring af 1 och 1 mom. 3 4 af 6 kapitlet jordabalken och upphäfvande af kongl. resolutionen den 15 September 1756, berörde lagrum skola erhålla följande förändrade lydelse: 1. Bördemän äro säljarens barn och bröstarfvingar, så länge de till äro: sedan föräldrar, så ock syskon. Den, som med säljaren å faäderne skyld är, må dock ej börda hans mödernejord, ejheller den, som å möderne skyld är, hans fädernejord, och vare börd ejheller tillåten, der jord säljes till bördeman. 3 mom. 1. Är jord till annan än bördeman såld och tvista män om företräde till börd deraf; vare den närmare att lösa i börd, som närmare är att taga arf, allt efter som i 2 och 3 kapitlen ärfdabalken sagdt är Uti likaledes afgitne reservationer hafva friherre M. Armfelt, med hvilken hr C. O. Lagerbjelkö instämt, hrr Thollander och Staaff, med hvilken sistnamnde hr Kistner instämt, samt riksdagsfullmäktigen Paul Andersson från Jemtland yrkat bifall till den sistnämndes motion, angående upphäfvande af bördsrätten till arfvejord å landet. LÖRDAGENS AFLON I ENUM. Ridderskapet ooh Adoln. Friherre Hermelin afsade sig sin plats som suppleant i ekonomiutskottet. Derefter föredrogs statsutskottets utlåtande n:r 93, angående regleringen af utgifterna under riksstatens 6:te hufvudtitel. : Vid första punkten, momenten a och b, angående lönerna för expeditionschefen och expeditionssekreteraren, afslogs utskottets förslag, och antogos på yrkande af frih. R. Cederström, de af K. M:t föreslagna beloppen, 5500 och 4500 rdr. Vid 4:de punkten, momentet b, deruti utskottet föreslår att 9000 rdrskola fördelas lika mellan statistiska centralbyråns tjenstemän uppstod någon diskussion. Friherre Knut Bonde och hr von Qvanten önskade återremiss i den syftning att sekreteraren måtte fortfarande erhålla en aflöning af 4000 rdr; den förre af det skäl att då man lyckats få en utmärkt man på denna plats, så borde man icke göra det omöjligt för honom att qvarstanna der, den sednare af det skäl att det skulle vara svårt att få dugliga embetsmän inom byrån, om inte, utom chefens, en plats reserverades för vetenskapsmannen utan att denne behöfde degraderas till räknemaskin. För bifall till utskottets förslag talade frih. Åkerhjelm, statsrådet Gripenstedt; hrr Printzensköld, G. Cederschiöld och Skogman. Hr Printzensköld yrkade dock bifall endast i det fall att sekreteraren icke fått bestämdt löfte om att blifva bibehållen vid sina förra löneförmåner, och statsrådet Gripenstedt upplyste om att detta så mycket mindre kunnat vara händelsen, som alla tre tjensterna inom byrån hittills tillsatts endast på förordande. Utskottets förslag bifölls. Uti 19:de punkten afslogs utskottets förslag, och antogs det i K. M:ts proposition gjorda, att landtstatens tjenstemäns löner, med undantag för kronofogdar, häradsskrifvare och länsmän, må å ordinarie stat uppföras. Uti 34:de punkten, deruti utskottet afstyrker en af grefve C. G. D. Mörner väckt motion om anslag af 16,000 rdr för inköp dels af baggarl ur Tysklands och Frankrikes bästa hjordar, dels af Soutdownsfår, till uppbjelpande af statens schäferier, förkastades utskottets förslag och bifölls motionen, på yrkande af motionären, hrr v. Printzencreutz, Printzensköld och A. Ribbing. Uti alla de öfriga punkterna bifölls utskottets förslag. Statsutskottets utlåtande n:r 94, angående regleriogen af utgifterna under riksstatens 7:de hufvudtitel, blef derefter punktvis föredraget. Uti första punkten, mom. a och b, gjordes samma förändring i afseeride å lönebeloppen, som vid den 6:te hufvudtiteln. Uti 8:de punkten blef det sista momentet, deruti utskottet tillstyrker att ständerna måtte i underdånighet anhålla, det K. M:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, om icke åtgärder kunna vidtagas, i ändamål att för framtiden bereda någon minskning i de med tullförvaltningen förenade omkostnader,, förkastadt på yrkande af generaltulldirektören Fåhreus, frih. Akerhjelm och hr Printzensköld, med förklarande att utskottet till en sådan framställning saknat alla skäl. Uti 11:te punkten, rörande anslaget till Kongl. teatern, blef det-sista momentet, uti hvilket utskottet föreslår en skrifvelse till K. M:t om teaterns reorganisation, till befordrande af dess ekonomiska bestånd och dess syftemål som konstoch bildningsanstalt — förkastadt på yrkande af hr Printzensköld, som förklarade att den sista uppvisningen för rikets ständer hade tillfredsställt honom, och att detta endast var ett nytt bevis på statsutskottets begär att framkomma med nya förslag. Alla öfriga pankter biföllos i enlighet med utskottets förslag. Samma utskotts utlåtande n:r 101, om förändrade grunder för mjöloch sågqvarnars beskattning, återremitterades till sammansatt statsoch bevillningsutskott; på yrkande af frih. Åkerhjelm, statsrådet Gripenstedt och grefve Lagerbjelke. Hr Prinzensköld yrkade afslag å hela betänkandet. Samma utskotts memorial n:r 110, angående aflöningens bestämmande för den hos stånden och utskotten anställda kanslioch vaktbetjening, bifölls, hvarefter ståndet åtskildes kl. !7, till 11. — mv — På begäran lemna vi rum för nedanstående uppmaning: Efter träget sträfvande och dryga kostnader, har det lyckats en del målaregesäller bilda en förening, hvars syftemål är att tid efter annan hålla samIK 20 KIT PUSEJ I ib At DROT 155 DE PER SEP RAESE. FÅ FIA SSEEREEA. FIN