VEN fe TR TT LITTERATUR. Offiolell statistik. IV. Åt hvad i Tyskland och Frankrike kallas befolkningens rörelse, eller den fortgående förändringen i befolkningens och den till hvartdera könet eller till hvar ålderseller yrkesklass hörande personals, i hushållens och deras olika klassers samt i de fattigas antal, har sorgfälligaste uppmärksamhet blifvit egnad. En i berättelsens första afdelning meddelad tabell uppgifver Sverges folkmängd för hvarje år från och med 1748 till och med 1855; och alla afdelningarne innehålla, i afseende på ifrågavarande förändring, vigtiga och väl ordnade upplysningar. I första afdelningen meddelas, sidan 4, en öfversigt öfver folkmängdens förökning i Sverge under nitton af de tjugoen årfemterna, 1751—1855, och öfver dess minskning under de tvenne öfriga, nemligen 1771—1775, då svåra, inom tio år efter en svår handelskris inträffade, missväxter, samt 1806—1810, då ett olyckligt krig hemsökte landet; och på sidan 6 i samma afdelning meddelas en öfversigt öfver folkmängdens förökning under sednare tiden i flera andra europeiska länder samt i Förenta Staterna i Amerika. Och i sammanbang med dessa öfversigter meddelas flera högst intressanta anmärkningar angående svenska folkmängdens förökning, t. ex. om den vida större bastighet, hvarmed denna förökning fortgått åren 1816—1855, än åren 1776—1815 och om orsakerna såväl dertill, som till de i samma förökning stundom inträffade afbrott och ojemnheter, samt anvisas svenska folkmängdsförökningen dess rang mellan den hastigare nordosttyska, britiska, norska och danska samt den långsammare hannoveranska, sydvesttyska, nederländska och franska m. m. Jemföres förhållandet i Sverge med förhållandet i våra närmaste grannländer, finnes, att folkmängden i Sverge, som den 31 Dec. 1748 var 1,736,482, samt den 31 Dec. 1751 utgjorde 1,785,727 menniskor, åren 1752—1855 (104 år) växte med nära 1085:5:.i..;s.ssresvneietsrennenssrnd (103,9) ; åren 1752—1803 (54 år) växte med TÄND vs over lyesserern envar sånn nast br sr r nn 36 Kg; och åren 1806—1855 (50 år) växte med nära. ..sssssvstsirines etern 50 K; att folkmängden i det 1743—1809 svenska Finland åren 1752—1805 växte med något mera än......... 108 ; och åren 1806—1855 med något ; META:ÄND Lives serie it svt rask estrar rr n 57 46; 1) att folkmängden i Sverge åren 1816—1855 växte med mera än 474; att folkmängden i hela Finland under samma tid växte med något mera än .... on MF; att folkmäng ge 30, 1815—14,, 1855 växte med något ÖfvelR. nen oc sieiservsrenssnn 684; att Danmarks folkm. 1, 1801—V, 1855 (54 år) växte med ............ 62 K, och att Preussens folkm. 1816—1855 växte med något mera än .. 65 Kg. Den öfvertröffande hastigheten af den norska och af den preussiska folkmängdens förökning under sednac tiden faller lätt i ögonen, likasom det förhållande, att den svenska och den norska folkmängden under sednare tiden ökats hastigare än förut, medan den finska folkmängdens förökning gått långsammare. Sistnämnda förhållande förtjenar särskild uppmärksamhet. — Medan det fordna svenska Finlands folkmängd åren 1752—1805 ökades med tre gånger den hastighet, som Sverges, har hastigheten af dess förökning, åren 1806—1855, och hastigheten af folkmängdens förökning i hela Finland, åren 1816—1855, blott varit omkring fjorton procent större än hastigheten af folkmängdens förökning i Sverge under samma tiderymder; och medan det fordna svenska Finlands folkmängd åren 1769—1815 ökades med mera än tre och en fjerdedels gånger den hastighet, som Norges, har deremot Norges, under tiden 30, 1815—31,, 1855, ökats med mera än tjugosex procent större hastighet, än hela Finlands, åren 1816—1855. Reflexionerna häröfver lemna vi åt läsarne att göra. Åt dem, som dertill hafva tid och lust, öfver lemna vi ock att spekulera öfver den tid, inom hvilken Sverges folkmängd kommer att fördubblas. Chefen för statistiska centralbyrån har ej befattat sig med sådana spekulationer; och öfvertygade, som vi äro, om fåvitskheten af alla dylika, då ingen kan förutse de för folkökningen gynnande eller missgynnande tilldragelser, som framtiden har åt o s och våra efkommande förvarade, följa vi exemplet. Vi anmärka blott, att man i sjuttonde århbundradet, innan man ännu hade några allmänna pe: riodiska folkräkningar att tillgå, varlike tig, som man i det nittonde varit sangvinisk, dylika spekulationer. Af de författare hvilka. så vidt vi veta, först sysselsatte sig med sådana, och alla lefde i Storbritanien under sednare hälften af sjuttonde århundradet, antog 1) Denna förökning är för högt uppgifven. Ty vi hafva ej kunnat afskilja de genom kejserlig kun görelse den 9 Oktoher 1816 från förra ryska Fio