strid, säframt han icke bltvit försätligt ölfverraskad. Till hans egenheter hörde, att han,som var passionerad älskare af idet ryska tungomålet, gerna sällskapade med alla, som talade. samma språk, och fann sig vid sådana tillfällen smickrad af att sjelf anses för ryss. msk RIKSDAGEN GÅRDAGENS. AFTONPLENA. Ridderskapet o bk Adeln. Vid eftermiddagens val hade af elektorerna blifvit natsedda, till suppleanter i könstitutionsutskottet hbrr G. Ribbing, D. Hadorph och von Schantz; till suppIeanter i statsutskottet hr CB. Liljehöök och grefve H. E: Taube; i bevillningsutskottet hrr Leijonmarek, 0. Ribbing och C. U. Gripenvaldt; i bankoutskottet till ledamot hr Stuart samtitill suppleanter hr Steuch och grefve Lagerberg; i ekonomiutskottet till ledamöter hrr S. M. Tharo och H.. Hjärne,:samt till supp!eanter friherre Hermelin och hr Ö. v. Knorring. Ståndet företog derpå till behändling bevillningsutskottets betänkande n:r 22, angående stämplade pappersäfgiften m. m., Hvilket punktvis föredrogs. I Ista punkten i utskottets särskildta betänkande, tillstyrkande att alla stadganden rörande stämpling af tidningar jete. böra ur stämpelförordningen utgå och i särskild författning Sammanföras, bifölls utan diskussion. ST 2:dra punkten, hvaruti utskottet föreslår att. lysningssedlar. icke längre skola beläggas med karta, blef genom vöteritg med28 röster mot 11 af stånIdet bifallen. Mot denha punkt yttrade sigggrefve C. IG. Mörner, hr Printzenskjöld och friherre Ri. Cederström; för densamma Är G: Cederschiöld, grefve Lagerbjelke, friherre Hermelin, hrr von Ehbrenheim och I Reutersvärd. De, som talade emot förslaget, ville bespara åt staten en inkomst af 9800 rdr, och de, Isom talade för detsamma, ville bespara allmänheten jen kostnad och presterskapet ett åf dess många verdsliga. bestyr, I. 3:dje punkten, hvari utskottet föreslår att bevillninigen för fideikommiss, gafvå af fastighet eller testamente af lös och fast egendom måtte förhöjas från 4 till 3 procent, bifölls med den af grefve Lagerbjelke föreslagna förändring, att, i följd af beslutet vid allmänna bevillningsfrågan, denna bevillning förhöjes från 1 till 2 procent. 4 ; I Utskottets gjorda afstyrkande utaf en af grefve C. Lövenhjelm väckt motion. om hvarje handlings heläggande med stämpladt papper, för vinnande af laglig säkerhet, bifölls på yrkande af lir Reutersvärd. Ståndet öfvergick nu till sjelfva författningen, af I hvilken 1 godkändes utin egentlig diskussion. 2, och i sammanhang dermed utskottets särskildta ihemställande att karta å hela ark hädanefter icke måtte tryckas, återremitterades, med 21 röster mot 13. Mot denna7 af utskottet: föreslagna förändring uppträdde grefvarne OC. G. Mörner och H. E. Taube amt hr Printzenskjöld; förnämligast på den grund att den skulle förorsaka embetsmännen större besvär tan att gifvå stateh någån egentlig besparing. För örslaget talade grefve Lagerbjelke, hrr Reutesvärd, i Cederschiöld; v. Koch och A. R. von Kremer, vilka ansågo besparingen af 30,000 rdr ganska god ör stäten; och dessutom ;tyckte att sedan embetsImännen nyligen fått fastställd en ny expeditions: taxa, så kundede också gerna hafva litet mera besvär. Btt af motsidans skäl var äfven att Fförsnillning skulle unna vid de nya kartorna ega rum, och: mot denna gt uppträdde friherre Rehbinder, som; ansåg. big öra fritaga domarekåren från n sådan beskyllning. Ufskottets senare hemställan vid: dennd paragraf, ngående. sbiläggningsstämplarnes storlek: och ut seehde, godkändes. 3. Utskottets särskilda försläg godkändes: Sjäfva paragrafen bifölls äfven, med den förändringiatt orden. till taxering uppgifna, i fråga om lönebelopven,-Skulle ur texten utgå. so o Ståndet åtskildes kl. ; till 11. Å ; Borgareståndet. Å Stämpelpappetsafgiften. Föredragningen af bevillningsatskottets betänkande :r 22, rörande förenämnde afgift, började i gårdaens aftopplenum, då-de första 6 paragraferna med-hunnös. Utskottets förslag till;författning föredrogs paragrafvis i sammanhang med sjelfva betänkandet. Rörande stämpelpapper för lysningssedlar yrkade hr Lindstedt bibehållande af pu gällande: bestämmelser; hvaremot hreriSchenström; Ödmansson, Widell, Loven ch Gråå talade. för bifall till utskottets förslag, som ock blef-ståndetsbeslut: Utskottets hemställan; att -bevillning. för fideikoms, Yåföd af Ttästighet samt för testamente af fast eller is egendom med full nybtjanderärt skulle förhöjas från a till fem procent, men deremot testamentsoch deikorbmissbref befrias från stämpelpappersafgiften; Iterremilterades för att behandlas i sammanhang ned den , härom handlande paragrafen i bevillningsörordningen. . j Uts:ottets tillstyrkan; att tillberkning af stämpelpapjver i hela ark skall upplöra, framkallade en längr tiskussion. HY Staaff yrkade afslag defå på de skäl, int domare härigenom skulle betuvgas med en utgift ör skrifpapper, somji-de större domsagorna belöpte ig till minst 100 och i de mindre till minst 50 rdr, ich dessutom.sämre Papper komme att-begagnas för vigtiga håndliogar. Hr Reoström yrkade återremiss : syfte att; högre stämplår skulle tillhandahållas e mv högst afvutskotter förbslagsa ä 100 rör. Hr Schenström yrkade återremi å enahändå skäl som hr Statt. Hr Wid utskottets förslag. örst del frunhst der t de så kallade skrifkartorna, eller stämpelpopper å hela ark, förorsäkade staten en öfrerflöd kosthad af 30,000far, och ansåg att domaren v det allmänna bästa kunde bederkasta sig en giobetydligafgift, synnörligen som ban hade en rikligerså härför: i den förhöjda trpeditionstaxan. Hy ct för. dainaren anginge, utt kartera större bandli , då. ej högre stämplar funnes än å100 rdr, vare väl detta oj så farligt, då btskottet tänkt sig.de nya stämplarne. i form af postmärken med lim. på beksidan,,som-lätt kvude påsätfas af hvem som Helst, hvarföre han önskade bifall, likväl ej motsättande sig återremiss, i händelse man Skulle, anse. nådigt alt ivenistadga en stämpelvalör 1 5005rår: Pörsbilalbitaladesytterligare hrr Öämansson, Lovån, Gråå och PalandersoHtr Björek fannodet föreslagna nya -stadgandet ey fullt betryggånde mot fr stäng HrsBillström rönskade! äfyen bibehållande f stämpelpapperet :å held ark. Hr Bällerstådt hade j väntat sig detta motståndevid. en så vigtig reform, del tillstyfkte bifall, hvati hb Kock instämde; hvar. Bmot-hrr-Tollander, ,Ekholm: och H.oGahn förenäde dig med-dem,:! som -yrkade bibehållande: af.skrifkars tornas Utskottets hemställan godkändes efter votene med27 röster Inst 17.57 20 I Stämpe åVutnämningsoref för vidare af Carl XIII:s årdensisom utskottet föreslagits skulle utgå med 40 fdr, återremitterades, Pp: kande af.hr Thollander; som upplfste, att då riddare af nämde orden åtnjöto ommendörsrang, vore: ock billigt att de uppflyttades inderdenna rubrik samt finge betala lika hög stäm; er som nalnde kommendörer, eller 50 rdr. Hi Widell anmärkte, ztt. som, dylika riddare iden. gamla förordningen ej ansetts värda mer än 40 rdr, hade kgrer ej aw belle ansett sig böra öppskatta dem Ögres 1 2 Rörande stämp:l å Tullintkteryan:, mt; dillshoftienster rkade hr Björck afslag, då dylika personer ej kunde iknas till embötmannaktassen, utan fendastinnehade sina tjenster på iobestumd tid. samt derifrån när som Belst kunde entledigas; Hvarföre. han ej ansåg: skäl att förändra de i,detta fall. förnt gällande. bestäm melser. Hr Lovån: yttrade sig i samma syfte,jsom år Björck och -be-ärde återremiss. Fr Widell anhärkte att utskottet nu endast velat genom lag stadga Bvad söm fördt i pråxis Bråkats. Under begreppet