lerigenom: vunnit högst väsendtliga fördelar. vems seed Bättre folk och pack?. (Ur Göteborgsposten ) Enligt gammalt vedertaget bruk indelas samvällsmedlemmarne i bättre och sämre folk. I Villiden förra kategorien räknas de, somsega 10gv stora tillgångar att-kunna föra ett luxu-iösare lefnadssätt än mängden, äfvensom de, vilka göra detta utan att ega några tillgånar alls, h. e. drifna vigilatörer; som förstå sonsten att göra sis goda7 dagar på kredit. Sämre kallas-återigen-depersoner, som af inskränktaförmögenhetsomständigheter ellersmak .ch vanor föranledas tll ett tarfigt eller, om aan eå vill, torftigt lefnadssätt. j Det bizarra i användningen af dessa, epiteord sådan syftning: har. oftablifvit anmärkt. en den fottlefver ändock. Man har till och ed sökt försvara den genom framhållandet it det företräde, somsbilåbingen skänker de vögre klasserna, och detta argument skulle verkligen -ega någon. betydelse, ..om . denna bildning: kunde antar as-vara af det rätta slaret, om den alltid vore något mera än en slott fernissa, en.större eller mindre qvantitett ödar kunskaper, uppstapladei minnets förådskamrar, men utat något förädlandeinflyrande på tänkeoch handlinzssättet. . Men tyvärr skan det -icke bestridas, att detta ofta nog icke är förhållandet och att många, som vfvas öfver sin salongsbildning och sitt genom liverse examina -attesterade -kunskapsförräd, röja mera själståbet och djupare moraliskt örfall vän sjelfva sden. föraktade -proletärens Dylika personer; som ingen sana kultur kunat bita på, förtjena i främsta rummet att xallas sämre folkwech-ärostusen ginger föraktligare, och klandervärdare än, denne, . som, uppfostrad i: mörker och okunnighet, .omgifven af last och elände, aldrig lärt sig inse skilnaden--mellan rätt--och:-orätt och derföre iukar under för frestelser, hvilkas styrka-endast den, som af persönlig erfarenhet vet hvad lekarmlig nöd vill säga, kan göra sig begrepp om: Noblesse oblige, lär ett gammalt frånskt ordspråk. Med ännu större visshet Kan det påstås, att lyckliga yttre vilkor och denna upplysning, hvaröfver-man är så stolt, ålägga förbindelser, hvilka icke böra försummäs äf någon, som gör anspråk på. sina -medmenniskors aktning. En motsatt mening hysa dock dessa starka andar, som utgöra . hvad man kallar den eleganta pöibeln. De ha nemligen lyckats emancipera sigtill den grad frånvalla fördomar; attderanse nära nogoallting kunna gå an för dem: Olyckligtvissstärkerdemallmänna opimonen genom den slapphet, eHer rättare sagdt, partiskhet, hvarmed den handhafver sitt censorskall, dem i denna falska uppfattning. a S Att-hväd som här anförts icke är atträkna bland fria fantasier, utan beklagligtvis dagligen och.stundligen bekräftas genom obestridliga akta, torde. ingen: vilja förneka. Till hvad höjd detta förakt för moralens enklaste bud kan stiga hos personer tillhörande de högre folkklasserna, visa, för att välja. ett färskt exempel, de grofva välisbragder, som, enligt hvad underrättelserna från bufvudstaden förmäla, föröfvades på Djurgården söndagen den 13 dennes af em del officerate Vid i Stockholm. Märkligt är att det ej vid polistörhöret blifvit anfördt, att någon af våldsverwarne varit öfverlastad vid. tillfället. . De tyckas ha utöfvat sina illdåd mot de persos ner, som råkade vara tillstädes, med berådt mod, vett och vilja, ehuru. dessa icke förorättat demadet ringastesr: Och sådant. skulle vara öfverensstämmande med denna militäriska Hederskänsla, hvaraf-herrar offieerare pläga glorifiera sig! Man: har. .med-all: skäl sbeklagat de medeltidzartade tendenser, som på sednare tider framträdt inom samhällets högre regioner, till öch med inom: den högsta; men det måste erkännas, att dylika uppträden smaka alltför litet af medeltidens riddarednda: Denna spponerade sig bestä dt mot allt. våld emot qvinnor och fredliga medborgare. Aftönblalet antyder att ransakningen 1 målet icke-beIrifves med tillräcklig energi. Vi Vilja höp: pas ätt lagen bär, om någonsin, måtte tiilämpas. 1 sin fulla stränghet, så att dessa för allnänna säkerheten vådliga personer måtte ernålla en Helsosam varning för framtiden och iikaston de vöfversittare måtte lära? att dei högre samhällsställningen icke privilegierar våldet. z