BLANDADE AMNEN. Vid Kongl: Maj:ts hof lära stora indragingar förestå. Sålunda berättas man ha för usigt att förena förste direktörsbefattningen vid kongl; teatern med den af konungens muntergök. 4 — Det talades en tid om att Carl den tretwndes torg skulle bli en kungsträdgård med sräs och blommor. Man skulle dock, ej ha sågot begrepp. om. ett caroliskt,tidehvarf, om van kunde föreställa sig att de styrande unler ett sådant. skulle till anläggande af fredhga gräsmattor och blomsterrabatter uppoffra n så ypperlig plats för sina militärrevser. vederbörande nöja. sig sålunda f. n. med att ylla torget med ny sand i stället för den som vindarna under årets lopp blåst bort, såda meningen icke är att derstädes sätta po:atis, hvilken jordfrukt skall trifvas. särdeles bra i sandjord. Det vore ändå alltid litet grönt! . (Kapten Puft.) — Asironomiskt fenomen. I förgår försiggick; troligen obemärkt äfven för det beväpnade ögat, ett sindre vanligt astronomiskt fenomen, i det månen is erade eller. spatserade framför och sålunda unanskymde planeten: Jupiter. . Början skedde 2 mi ater efter kl: 6. e. m., och kl. 6 minuter öfver 7 m. befann sig Jupiter på andra sidan om månen, sta gången, då man. hade tillfalle iakttaga detta uomen, lärer varit den 2 Januari 1857. Månen då i början af första qvarteret, och Jupiter; som ni sig öster om månen, närmade sig öfra delen ir den synliga månskifvan, men träffade först den i npplysta delen. Just i det ögonblick, då sammanI-äffandet egde rum; kom ett lätt moln, att för den betraktare, af hvilken vi låna denna skildring, ymma båda -himlakropparne. Det gick genast rbi, men hindrade honom dock att observera Jupiförsvinnande, hvilket måste skett ögonblickligt. ter molnetsr passage: skönjdes blott ett ljusskin; er på den punkt, der planeten: dolt sig bakom den pplysta månskifvan. Med tuben kunde man ännu två små stjernor, hermligen planetens första och åra dråabant: Denna gång. varade Jupiters passage vakommånen 1-timma 3 minuter (i förgår I timma i iniddter), och man: såg först en mycket liten.stjerna öra sig från månens upplysta känt; det var den de drabanten. Strax derefter kom den tredje h derefter sjelfva planeten, som. plötsligen framde och återskänkte jorden sitt ljus. I förgår: började fenomenet, nära 2, timma före lens nedgång. a ; (PIF) — Klappandarne. 1 England och Amerika utifvas ännu tidningar, ssony uteslutande sysselsätta x med klapp-andeväsendet och som här och der na någon troende. En af dessa, Spiritual MagaFien, berättar följande om-den beryktade visionfaikanten Hume: Under det långa vistandet i Paris r Hume ofta hos kejsaren och kejsarinnan: Första ogen visade han kejsäreh ensam sina underbara penbarelser;. hvilka. noga granskades af H. M:t. dan granskningen gifviv fullt tillfredsställande retat och ej lenmat något tvifvel.öfrigt, sade kejren: Det här måste kejsarinnan sem och han örde ut hr Hume till kejsarinnan i en salong, der hofvet var samladt. Deras majestäter blefvo sittande sid ett bord med Hume i två timmar, förundrade fver bvad,.de sågo. Sedan var Hume ständig gäst . Tuilerierna och gjorde, kejserliga, familjen, hofvet ich sristokratien hemmastaddasijandeverldens Öfver varje seance fördes-ett protokoll, hväraf sedad tryckes 50 exemplar. Kejsaren omtalade ofta hvad han jade sett ch hört bland annat för drottfing Vicoria och prins Albert. En gång sutto kejsaren och jsärinnan samt hertigen af Montebello och Hume d ett bord, hvarå fanns, papper, penna och bläck. Då sågo de ett andeväsendes hand: fatta, pennan, loppa den i bläckhornet och derpå skrifva namnet TapoleotiWå papperet, alldeles likt cen store kejsarens igen, namnteckning. Kejsaren bad att få kyssa han: len, och handen närmade sig hans mun samt derfter till kejsarinnans: Attografen förvaras i kejsans dyrbara .andeportföljs. — Visionärtidningen omlar icke huru charlatanen slutligen förlorade sin rivariga reputation sochmåste hastigt lemna Paris. soma RN s