den samt för notarierna i statsutskottet och kamreraren derstädes hvardera 8 rdr 25 öre om dagen. För sekreterarne i de sammansatta utskotten har statsutskottet begärt ett arfvode af 250 rdr till hvardera i månaden samt för föreståndaren för expeditionsutskottets tryckeriafdelning dagtraktamente å 8 rdr om dagen. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet o2 Adeln. 1 Grefve H. A. Hamilton afsade sig sin plats som bänkman och suppleant i bankoutskottet. Till elektorer hade vid eftermiddagens val blifvit utsedde: grefve C. G. D. Mörner, frih:ne C. F. Palmstjerna och C. Manderström samt hrr J. Liljehöök, C. H. Möllersvärd och E. H. Carleson, E. G. Leijonmarck och C. E. Lagerstråle. Vid fortsatt behandling af beväringsfrågan biföllos 29—32 af 5:te artikeln, utan diskussion. Vid 33 anmärkte hr von Koch att det vore emot praxis att straffa någon enligt krigslagarne förr än han svurit fanan. Statsrådet Björnstjerna och grefve E. Sparre visade att detta stadgande vore lika med motsvarande bestämmelse i beväringslagen af 1812, hvarpå godkändes. Hela 6:te art., om beväringsmanskapets underhåll och förmåner, godkändes utan diskussion. Uti 7:de art. allmänna bestämmelser, godkändes 38—41, men antogs i stället för 37:de S, deri utskottet föreslår att af de i 15:de 4 omförmälda afgifter skall, under benämning: allmänna beväringsfonden bildas en särskild tillgång, att af K. M:t användas till beväringens eller en allmän folkbeväpnings organiserande, den 12:te uti K. M:ts proposition, der denna fond afses för att användas till befälsämnens danande bland beväringsmanskapet. Slutligen godkändes ingressen till förordningen samt u skottets särskilda hemställanden till rikets ständer, hvarefter frih. Creutz reserverade sig mot det af ståndet fattade beslutet i fråga om 14:de . Derefter föredrogos och biföllos följande utskottsbetänkanden: Sammansatta lagoch ekonomiutskottets betänkanden n:ris 8, 9 och 10. Endast vid det 9:de, afstyrkande af frih. Creutz väckt motion om krigsbofrättens indragning, uppstod någon diskussion, i det motionären begärde återremiss, och statsrådet Björnstjerna, hrr Olivekrona, Skogman och Liljehöök talade för bifall. Ekonomiutskottets betänkanden n:ris 74—76, 78— 81, 83—989, samt 91—92. Endast vid n:ris 74, 75, båda afstyrkande af friherre Creutz väckta motioner, om rätwghet för indelta armåns befål att mellan mötestiderna utan särskild tillåtelse få vistas hvar som helst i riket, samt om befrielse för soldaterna från skyldigheten att söndagligen bevista gudstjensten, uppstod någon diskussion. Motionären, friherre Creutz, begärde å båda dessa betänkanden återremiss, och framlade under diskussionen om det första flera skäl för motionens väckande, såsom omöjligheten för det yngre och illa aflönade befälet att kunna skaffa sig någon behöflig förtjenst, svårigheten att inom den trånga krets, der de äro stationerade, få något passande jordbruk eller annan sysselsättning, hvarigenom de kunde dels vinna sin berzning, dels förkofra sig uti sitt yrke. Friherren råkade bland annat yttra att befälet hade tråkigt, och dervid fäste sig stats rådet Björnstjerna, som ansåg det väl mycket begärdt att K. M:t skulle sörja för inrättandet af särskildta nöjen för indelta armens befäl; hvad omöjligheten att göra affärer beträffade, så trodde hr statsrådet att de vid armen anställde skulle sköta K. M:ts och kronans tjenst och ingenting vidare. Härå genmälde friherre Creutz, att han icke ansåg några disciplinariska föreskrifter gälla å det rum der talaren nu som folkrepresentant befunne sig, och slutade med att hoppas, det alla dylika föråldrade stadganden i en icke allt för.aflägsen framtid måtte försvinna, till fromma för armens både intellektuella och materiella utveckling. I fråga om det andra betänkandet förekom under den korta diskussionen ingenting af särdeles intresse. Friherre R, Cederström försvarade utskottets förslag, och motionären hoppades äfven här att framtiden skulle inse det orätta uti att tvinga menniskor till gudstjenst. Statsutskottets utlåtanden n:ris 96, 98 och 100. Bankoutskottets utlåtanden n:ris 19—23, och expeditionsutskottets utlåtanden n:ris 7—8. Korstitutionsutskottets memorial n:ris 20 och 21,i anledning af gjorda återremisser, lades till handlingarne. Samma utskotts memorial n:ris 22 och 23, med förslag till ändringar i 31 regeringsformen, samt tillägg till 109 regeringsformen och 80 4 riksdagsordningen, angående uppskof i riksdag, förklarades hvilande till grundlagsenlig bebandling vid nästa riksdag, hvarefter ståndet åtskildes kl. , till 10. Presteständet. I detta-plenum föredrogs och afslutades statsutskotrets utlåtande n:r 94, angående regleringen af utgifterna under riksstatens 7:de hufvudtitel, I likhet med hvad vid de förut afgjorda hufvud-Js titlarne är gjordt, höjdes expeditionschefens lön från 5000 rdr till 5500, samt expeditionssekreterarnes från 4000 rår till 4500, och fattades dettå beslut på yrkande af biskop Annerstedt. Utskottet har i den 8:de punkten hemställt, att rikets ständer skulle anvisa för tullverkets räkning ett belopp åf 1,800,000 rdr, att af tullmedlen utgå, samt förordat en skrifvelse till K. M:t med anhållan, att han täcktes taga i öfvervägande, om icke åtgärder kunde vidtagas, i ändamål att för framtiden bereda någon minskving i de med tullförvaltningen förenade omkostnader. Biskop Annerstedt, prosten Ljunggren och doktor Gumelius yrkade att det äskade anslaget skulle beviljas, men afstyrkte en sådan skrifvelse som den föreslagna, emedan aflöningsstaten vid nämnde verk ej i ringaste mån är för högt tilltagen, och biföll ståndet detta förslag. I 10:de punkten, om skogsinstitutet, lägre skogsskolor m. m., föreslår utskottet, att rikets ständer, jemte anvisande för nästkommande statsregleringsperiod af enahanda! reservationsanslag stort 75,000 rdr, som i nu. gällande stat är för detta ändnmål uppfördt, måtte tillika besluta, att de behållningar af det nuvarande anslaget, som enligt den afslutade rikshufvudboken för innevarande år förefunnes, böra till riksgäldskontoret öfverlemnas; men doktor Abr. Nordström ansåg att, då inrättningen är så ny och dess chef dessutom visat sig mycket sparsam, emedan nära två tredjedelar af förra reservationsanslaget återstår, öfverskottet måtte få af inrättningen användas, hvarföre han ville i slutet af utskottets hemställan efter ordet förefinnas insätta order: måtte för nämnda institution få användas., ståndet biföll utskottets förslag, likväl efter votering med 23 röster mot 11. Vid frågan om Kongl. teatern gör utskottet uti 11:te punkter litt, b) den hemställan, att ständerna uti en underdånig skrfvelse hos K. M:t måtte anhålla om en revision af teaterns organisation och förvaltning, för att deri åstadkomma sädana förbät:ringar, hvarigenom teaterns ekonomiska bestånd mätte utan ökning af dess nuvarande tillgångar betrygga: och dess syftemål såsom konstoch bildningsanstalt befordras. För afslag till ifrågavande skrifvelse talade doktorerna Söderberg, A. Nordström, Säve, Lindgren och Gumelius, riksarkivarien Nordström, prosten Berlin samt kyrkoherden Bergman, hvaremot prosten Sondn och komminister Beckman önskade bifall. Kyrkoherden Otterström ville en skrifvelsc med anhållan, att Kongl. teatern måtte så organise ras, att den ej behöfver något anslag. Ständet al slog den ar utskottet gjorda hemställan. Alla öfriga unkter i detta betänkande biföllos utan diskussion. Ståndets elektorer hade före plenum sammanträdt och utsett: till ledamot i konstitutionsutskottet efter