Aftonbladet – 22 maj 1860, sida 2

sätt; men saken är afgiord. Herr de Chois bar sjelf berättat det för er far. Ah, jasål log den unga qvinnan, helt lättad, men med en viss ironi; det der är gammalt nytt. Hans tillkommande giftermål med fröken de Villemars är historiskt. Gammal eller ny, så lär saken nu vara afgjord, och alla gilla -berr. de, Choisy, som sent omsider tar adjö af romanen och helsar bistorien välkommen. Han skrifver således romaner? frågade fru de Luscourt med en min, genom hvars skira slöja skälmen tittade fram. Jag erinrade mig icke att ni hyser tycke för. dylika produkter, eljest skulle jag hafva undvikit detta epitet, då jag karakteriserade något, soi är allt annat än romantiskt. Mamsellerna vid teatern gå och gälla för att föredraga det reela framför det ideela. Herr de Choisy är således beträdd med att älska en aktris,, sade den unga skönheten från landet; hvars. förargelse förrådde sig genom en allt högre och högre rodnad. Sångerska eller dansös, sorten känner jag icke; det är er herr far, som. berättat mig dessa hyggliga historier... Men ni begagnade ordet älska; detta är öfverdrifvet. , När man har varit så mycket med, som herr vicomt de Choisy, kan man icke längre älska. d Det finns karlar, som aldrig varit medy och likväl lida af total brist på känslan, svarade Flavie kort. Utan att rynka ögonbrynen mottog markisinnan detta stickord, till återbetalning slungadt mot hennes son. (Forts.) — Häromdagen blef det stor uppståndelse inom schweiziska förbundsrådet. På dörren till dess samingsrum: hade stått anslaget. Anhälles att dörrarne slutas så tyst som möjligt. En morgon fanns denna fras ändrad till: xanhålles att savojiska frågan slutas så tyst som möjligts. Man har icke upptäckt den lake infallsmakaren