nytt franskt rhenförbänd har framkallat er storm af harm i hela Tyskland. I preussiska kammaren yttrade hr von Ammon — ledamot af appellationsrätten i Köln och representant för denna stad — ,Ett sådant riksförräderi som hr von Borries framställt såsom en möjlighet, skulle enligt nu gällande preussiska lagen blifva bestraffadt med lifvets förlust och, enligt. den gamla lagen, med rådbråkning. 1 Heidelberg voro flera fosterlandsvänner, särdeles rån södra Tyskland, såmlade den 6 Maj — bland dem Gervinus, Welcker, v. Bennigsen och andra välbekanta män — hvilka afgåfvo en skarp förklaring möt hr von Borries förrädiska yttrande. Många ledamöter af kamrarne i Nassau och Frankfurt ha instämt i Heidelbergerförklaringen. Denna anfördes af hr von Bennigsen i hannoverska kammaren till protokollet, hvilket föranledde hr von Borries att söka förklara och rättfärdigasitt yttrande af den 3 dennes. Men detta lyckades honom ej synnerligen väl; utan hans crd skola evigt blifva stående på tyska historiens. skampåle. — I förbigående sagdt och utan förbehåll att få återkomma till ämnet: man har gifvit mig antydningar om en intrig, hvars trådat sträcka sig från Stuttgart öfver Holland till Paris. Kriseh i anledning af regeringens förslag om armåns reorganisation, förökning och fördyrande kan nu anses för slutad eller uppskjuten. Regeringen har nemligen för det närvarande återtagit berörde förslag och i stället begärt att landtdagen endast: måtte bevilja den ett extraordinärt anslag af 9 millioner på 14 månader, eller till den 1 Juli 1861, för att bestrida kostnadeh för armens hållande på krigsfördig fot. Tvistefrågorna om bibehållande af landtvärnets första uppbåd, omtvåårig tjenstetid o: s. v. komma således icke förrän nästa år under närmare granskning. Utan tvifvel skall preussiska representationen med stor majoritet, om icke enhälligt, bevilja det nu äskade anslaget. Den sjelfständiga tidningspressen hyser skiljaktiga åsigter om propositionerna. National-Zeitung anser den för ett maskeradt återupptagande af det ofvannämnda lågförsläget, hvilket ogillades i lantiet och inom kammaren samt hade ffamkallat en politisk kris. Tidningen befarar ätt regeringen skall under tiden mellan kamrarnes åtskiljande och deras nästa sammanträde faktiskt, med tillhjelp af det extraordinära anslaget, införa den nya armdorganisationen, så att kammaren nästa år funne en fait accompli, som den nolens volens blefve nödsakad ätt godkänna; Volks-Zeiung delar icke dessa farhågor. Den tror att när regeringen lofvar att i afseende på reorganisationen hålla sig inom lagens gränser, så kan man hysa det förtroendet till ministrarne att de hålla sitt löfte och ej fortsätta med armåreorganisationef, tvärtemot kammarens bestäthdt uttalade vilja. . I morgon kommer propositionen under öfverläggning i representantbäset, och det är, som sagdt, intet. tvifvel Underkastadt att den blir bifallen. . S.: Orientaliska frågan blir åter en af dagens bräntiande frågor. Frankrike och Ryssland ha blifvit fullkomligt ense sedan hr von Budbergs resa till Paris. Ryssland ämnar ånyo uppträda såsom beskyddare för de kristna i Turkiet. Detta har furst Gortschakoff förklarat för stormakternas sändebud i Petersburg. Meningen är att revidera 1856 års fredstraktat. England rustar till och med i Ostindien. Detta har jag ur säker källa. eg