Aftonbladet – 18 maj 1860, sida 3

Hr Blanohe utvecklade i ett anförande, som vi skola i ett följande nummer fullståndigt meddela, de skäl på grund af hvilkaräfven han motsatte sig både K. M:s och utskottets förslag. Intetdera vore grundadt på rättvisa, intetdera innebure något erkännande af trosfrihetens och fördragsamhetens grundsats. Båda hade till uppgift ingenting annat. än statskyrkans skyddande. Och dåi mansicke kunde få em lag som vörb rättvis, måste tal. för sin del föredraga en lag, hvilken; såsom, den nuvarande, med sin orättvisa förenar. egenskapen att vara så barbarisk, att den icke kat? tillämpas, framför en lika orättvis, Hvilken vore mindre barbarisk och derföre skulle komma att tillämpas. Hr Rosenqvists förslag vore det minsta tal. för sin del ansåg antagligt; och hän: påyrkade derföre återremiss. y Hr Kistner tillkännagaf; att han inom, utskottet tillhört den liberalare åsigt, som,önskat en författning i närmare öfverensstämmelse med norska ddissenterlagen; men då detta befunnits omöjligt, hade något annat icke återstått än att punkt för punkt genomgå den kungliga propositionen och taga deraf, hvad som; ansågs, bästs Hr Kistners, äfvensom ett par atidra utskottsledamöters niening hade varit, att till betänkandet bifoga sina reservationer med ett sjelfständigt och liberalt förslag, men. efter samtal med åtskilliga bondeståndets ledamöter, hvarigenom br Kistner öfvertygade sig att ett sådant förslag ej i nämnde stånd kunde vänta någon framgång, hade hr-Kistner ansett klokhet och försigtighet fordra. att man ej spändesbågem för högt, för att ej derigeuom bana väg för det, kongl. förslaget: Någon hade yttrat, att det ej var någon betydlig skilnad mellan K. Maj:ts och utskottets förslag, men enligt hr Kistners mening; var denna ganska väsentlig, ech framställde br, Kistoer, hvari dessa skiljaktigheter bestodo. För sin del hade hr Kistner ernat understödja utskowuets förslag, men sedan: han hört att bonileståndet antagit den kungliga propositionen, frångick han denna mening, anseende nödigt att bilda en motvigt häremöt, så att Kongl: Maj:ts propositiom ej måtte antagas. Föröslog att ståndet ;mätte återremittera betänkandet, i sin helhet, i syfte att erhålla en författning i öfverensstämmelse med norska disserterlagen. Hr Hjorta tillade åtskilligt. till de: förut gjorda anmärkningarne rörande, förslagen. Ville man uppsöka källan till den kongl. propositionen, :å återfunne mansden ä. de yttranden, som uttalades på riddarhuset. förliden riksdag. Detta stridde mycket mot de vackra sanningar, som för ett antal år tillbaka proklamerådes af. svenska kyrkans utmärktaste män, men denna reaktion hade sin orsak deri, att presterskapet numera betraktade sig som en politisk institution, och ej såsom ett kristligt presterskap. Hr Tollander uppträdde till försvär för ut-kot tetsyförslåg och förklärade, att detta. förslag, innes hölle hvad vårt land för närvarande behöfde, då det bortteg straffbestäfinielserna för den; som ej ville fortfarande bekänna sig till den Jära, hvari han blifvit .uppfödd, samt i öfrigt .medgaf trosoch-samvetsfrihet. Det vore nn väsentlig skilnad häremellän och hvädvsom-är. städgadt: om afsigten att.törleda till affanl.Upptog och besvarade försöfrigt af föregåetae talare . gjörda anmärkningar. I Hvad det klander;angidge; som blifvit kastadt på svenska. fols ketför statskyrkans ofördragsamhet, så; ansåg hr Tollander, att man borde tillse hvad som öfverens, stämde-med-fäderneslandets-lugn-—och trefnad samt rätta sig) derefter) framför: satt. tillfredsställa eller lyssna till utländska kritikers tadel. Vidare anmärkte br T., ätt dan faönidetregåt, attsbriKistner; som nu sökte rättfärdiga sig och andra, under .förklaring ! åt ban icke gillat utskottets förslag, ej i stället reserverat sig och sjelf framlagt ett grundhigt motiveradt förslag i en-liberalare anda: Något hade dermed: möjligen kunnat. vinnas för frågans framgång. Yrkade för öfrigt bifall tillvutskottets förslag. Hr Björok demnade,is,korthet fer historik öfver denna frågas utveckling, tillkomsten af sakramental: lagen samt K:M:ts-propositions vid förliden riksdag och den nu väfgiftia. Denna motsvarade dock icke de allmänt.uttalade.önskningarne om religionsfrihet, k lärofrihet och-samvetsfrihet. Utskottets. förslag för-: bättrade betydligt, det kongl. förslaget genom förändringen af 14 8 om samvetsfribeten, men hr B. kunde ej inse skälet till att utskottet bibehållit tvånget på läro--åch församlingsfribeteri enligt det kongl. ifionen, samt anmärkte, att, då utskottet sökt närma sig den nörska dissenterlagen ochsyftat deråt, det otvifvelaktigt , varit, bäst att helt enkelt tåga denna Jag, som hade. den, praktiska erfarenheter för sig. De,, svårigheter, .som, sannolikt mött för dess antagande, torde: dock rättfärdiga, utskottets tillgöranden. Upptog härefter till granskning utskottets förslag; jemfördt! med norska dissenterlagen, gjorde åtskilliga anmärkningar samt yrkade bifall till antagande af den första författningen, med undantag af 3 4, samt åferremiss af Hela den andra författningen, förande främmande trosbekännare och deras religionsöfning. Hr Wistolius. anmärkte det olämpliga i bibehål landeraf.ordet vaffalling,, samt, yrkade. återremiss I samma syfte. som hr Rosenqvist. Efter-afslutad diskussion dltogs första författnin gen i utskottets förslag,, angående gällande bestämmelser om ansvar för den, söm träder till eller utspridet villfårande lära, hvåremot det ändra förfåttnibgsförslaget, rörande främmande trostöryändter och deras religionsöfting, återremitterades efter votering): med 21 röster mot 17. S Böndöständet; ; ; Utan någon diskussion. afgjordes en hel mängd länge,;på bordet,liggande,;-betänkanden, nemligen: lagutskottets Dir, 25, angående ändringar i föreskrifterha usd orda eh kandelsräkningar, ve n:r 26, i anledning åf återremiss af betänkandet ab gående giftomannarätten; ekonomiutskottets betänkande n:r 75, afstyrkande KOPIA afstadgandet rörande skyldighet för soldat att söndagligen bevista allihätna gödstjensten; Hr 76) angående föreskrift för det händelse Prest, söm saknår medhjelpare; önskär begå Hättvärden, nr 77, tillstyrkande, med anledning af Olof Svebilii motion, upphäfvande af den vissa härader i Westergötlånd beviljade särskilda handelsfrihet, n:r. 79, rjörkande åtgärd för att få soldatmunderingar, med -kronoskjuts transporterade till och från -möten,..n:r 81, att, sockneprest, måtte befrias frånsskyldigheten satt åtfölja dödsfånge till afrättsplatsenj ner 82; cbifallande -Svensåns! motion om upphäfvande af rotehållares skyldighet satt. inställa sigsvid genoralmönstring men afstyrkande, åtskilliga ad; förslagr angående rotehållare, Fn styr am C Ng adgan je om ersätthing för utmätnings-Å tioner, som 1 rönobetjeningen håller å Tätdet, n:r 35, afstyrkande stadgande om skyldighet för äbö att borthugga.skog, som står för Tära annan åbos äker: jord, n:r 86, jöstorkrande I fram nldige om makadanisering. af vägarne genom , Norr. och Roslagstullar, samb..;n:; 57, afstyrkande. äfskofandet ar fotmöten vid skånska.kavallerieta ioxsssmisd bog Jaag ov Nidare sbiföllos-utan diskussion-bevillningsutskoltets memorial n:r 25, med anledning af återremiss.af be: uvitseRTtAt At AASthatitlinoen rk darmed fäntnian3