Aftonbladet – 18 maj 1860, sida 2

EL a NG RA NEAR EV RE af-Sverges. -I ungdomen, åldern -0—20 år, befann sig deremot af Sverges folkmängd er mindre del (42,52 ), än-af. Norges, Danmärks och. Nederländernas; och, framför allt. än af Englands med Wales (45,24 4) samt Skottlands (4674). I Förenta Staterna befunino sig år 1850 till och med 51,82 af hvita. folkmängden i åldern 0—20 år. Al Belgiens folkmängd. var likväl.en mindre del, än. af.Svergesy i ungdomsåldern. : Låldern öfver505 årcbefann sig af Sverges folkmängd också en mindre deF (15:94 2), än af Nores, Danmarks och Belgiens, men en större lel än, af Nederländernas, Englands. med Waleg. samt Skottlands befolkning, och framför allt, än af Förenta Staternas hvita befolkning (9,09 KH). t I afstende på befolkningens civilstånd befann sig. Sverge, med 48,s1.gifta för hvarje 100 personer öfver 15 år, i mindre fördelaktig. ställning. än Frankrike, .med.:53,56; Danmark-.med 51518, Storbritannien med 50;60; 1 och Norge med 49,49 gifta för hVärje 100 personer, öfver. 15 års ålder, men;i fördelaktigare: än. Nederländerna och-Belgien. Mellanclandsbygden och städernav) var sven: ska fölkmängden den 31 December. 1855 så fördelad, att .mot. 1,010.landtboer.tunnos 116 stadsboer;: medan sammas år i Finland 647 i Nörge 153 och i Danmark 280 stadsboer funnös mot 1,000 landtboer, och i Belgien-1846. samt.i iPreussen-1852;: mera änvencfjerdedel, i Sachsen öck Nederländerna 1849, mera än en,tredjedel,. samt i England. med. Wales och Skottland mera vän: hälften af hela folkmängden fanns istäderna. Med afseende på yrken anser chefen för statistiska centralbyrån med skäl tabellverkets upppifter mindre tillförlitliga. Elan meddelar döck ur 1855 års tabeller, att det ej på ländet för hvarje, ettusen personer fannser prest. men i-städerna: mera: än en; attsicke prestvigda folkskoleläräre på andet, i förhållande till folkmängden, voro nära. dubbelt så många som i städerna, att .af jettbundratusen landtboer 118, .men af lika många stadsboer 1,802 voro civila embetseller tjenstemän eller beeng att af cetthundratussn landtboer 944, men af lika många stadsboer 2,475 voro i krigstjenst; att af ettbundratusen landtboer 304, men af lika många stadsboer 1.579 voro kofterdiskeppare: eller sjömän; att:skeppare, sjöfarande och lötsär i Sverge utgjorde 4,36 pro mille af hela folkmängden, men i Norge deremot. 12,42 .pro mille, (i .Förenta-Staterna voro år 1850--bland etthundratusen fria personer;af. mankönetsL,136 sysselsatta med sjöfart); att.afetthundratusen landtboer 110; men af lika många stadsboer 163 voro uppgifna såsom fiskare, eller, på landet, skärbönder; att af. etthundratusen .dandtboer 9,679 voro jordegare ellersjordbrukarey och 17,481 män, kvilka vid joräbruk biträdde, och att äfven bland jetthundratusen .stadsboer 125 voro uppgifna såsonr jordegare eller-jordbrukare, och 7 såsom vid jordbruk biträdande, medan den med jordbruk sysselsatta manliga befolkningen isNorge utgjordesblott 172;52, i Danmark blott 128,68, men i Belgien 274,86 pro mille af hela folkmängden; att af ettbundratusen landtboer -11--såsom hufvudmän och 510 såsom, biträdande, män, och-.bland, lika många stadsboer.4-såsomshufvudmän och: 353.såsom biträdande män idkade bergseller bruksbandtering; att bland etthutidratusen landtboer:53 såsom. .hufvudmän. med biträde af 409 män, och bland lika många stadsboer-407 såsom häfvudmän Med 2,682 mavliga biträden idkade fabrikshandtering;...att, bland. etthundratusen landtboer 461 hufvudmän med 351 manliga biträden, .men, bland lika många. stadsboer 245 hufvudmän med 6113 manliga rd idkade bandtverk, ock slutligen, att bland ettde än oer 35l urvidmän med 14 manliga biträdenjiimem afilika många stadsboer 15144 hufvudmän med 1;402 manliga biträden idkade handel sm. 20 I sIcke:. heller suppgifterna om antalet, af den ungdom, som njuter undervisning, isallmännadläröverk och enskilda skolör, anses afichöfen för statistiska, byrån. vara sätdeles upplysande. törsta .värdesanser.ban: uppgifterna. om;anta-Å let af dem, som i folkekolornanjöto underX ; ega; Enligt dessa uppgifter utgjorde r 1855 de barn, söm i 2 ika skolor njöto lj. ndervisning, 8:82 proc. af hela folkmängden, . edan hela antalet aFlefvande Barn, som fyllt sju, men icke femton ån,vutgjorde 16,12 proc. af;stmmai folkmängd: De studerande vid akademiernas(krigsakademien. och konstakademiernacinberäkrnade)outgjorde: 1;885. ; Den 31 December 1855 var antalet af mos säiska trosbekännare i riket ej störrevän 935, ): antalet ar utländningår ej större än 931; och antalet. af; lappar endast 5,685.,. Bland de förstnämnda var qvinkönets .numeriska öfvervigt något mindre än bland. den öfriga folkmängden. Bland utländningarne voroy af lätt begriplig anledning, männen Sera än qvinnorna. I land lappatne varidvinkönets numeriska öfvervigt större än bland hela folkmängden. I Dens8E December 1855-utgjorderishela riket antalet af vansinniga 3,893, antalet af blinda 2,566 och af döfstumma 2,678. För hvarje tiotusen personer fanns det såledesd0,70 vanbinniga,; on blinda och 7,36: döfstutama. ; Detta förhållande synes, såsom berättelsen anmärker, i afseende på de vansinniga, ej ofördelaktigt, i jemförelse med främmandeländer i allmänhet. I. Norge fanns detär 1855, il Sachsen år 1858, i Hannover år 1856, i Ir: land år 1851, och i Frankrike samma år ett större :ntal vansinniga tiotusen personer. I Mö temberg. var, antalet. af vansinniga. för Handetill fölkmängden, år 1853 kval mindre än i:Sverge. ;-Och--detsamma. var. äfven förhållandet: i Storbritännien år 1851. Dövk gör den olika utsträckning, som i olika länder torde gifvas, begreppet vansinniga, dylika jemförelser, mindre, tillförlitliga, a ; Löafseendeirpåublinda var förhållandet i Sverge. 1855fördelaktigare än i Norge, der det samma. år fanns. 19,52 blinda bland tiolusen inbyggare, och än i Irland, i Erankrike, I Skottland och i England. med. Wales, i vilka, Jänder, antalet.af. blinda, I örhållande dan 3 2 INET nakså var större Sn et