Aftonbladet – 14 maj 1860, sida 2

utvidgning a bärvarande musåer och lärosalar, som kunde erfordras 50,000. ITransportkostnad...........sseeee sees 20,000. Summa rdr rmt 354.000. Skulle man anse Carolinska institutets lärarepersonal, som dock redan nu lärer meddela undervisning i alla de ämnen, som läsas vid medicinska fakulteten i Upsala, behöfva förökas med t; ex. 3 professorer och 3 adjunkter, tillkomme derigenom en kostnad af vid pass 18.000 rdr årligen (motsvarande ett kapital af 300.000 rdr), hvilken kostnad dock blefve mer än ersatt genom fakultetens i Upsala indragning. Hvart hafva nu dessa tre å fyra millioner tagit vägen, som anhängarne af universitetets qvarhållande i Upsala pläga skjuta framför 81g? Vi tro icke att man skail kunna visa någon enda post i denna beräkning, som icke är snarare för högt än för lågt upptagen. Dessutom ha vi icke verkställt de afdrag, som böra göras för sådana utgifter, som nu årligen utgå till Upsala universitet, men vid dess Ayrtning hit kunde besparas. Denna sida af ämnet skola vi i en följande artikel taga i betraktande. Fortgången af bevillningsfrågans behandling hos ständerna i lördags ådagalade, hvad redan besluten angående de första punkterna af det framlagda nya förslaget antydde, att detsamma stöter på ett systematiskt och mot sjelfva dess hufvudgrunder riktadt motstånd endast på riddarhuset, medan de vigtigaste principiella stadgandena hos de tre ofrälse stånden blifvit utan anmärkningsvärdt motstånd godkända, ehuru, hvad vissa specialbestämmelser angår, dessa stånd fattat sinsemellan något skiljaktiga beslut samt dessutom, äfven de, återremitterat åtskilliga paragrafer vid hvilka betänkligheter mött. -På riddarhuset upptogs nästan hela förmiddagens plenum af debatten om den föreslagna S 3, angående fast egendoms uppskattning. Det var emellertid förgäfves som grefvarne af Ugglas och Lagerbjelke, understödda af grefve Anckarsvärd, med talang och värma försvarade det föreslagna stadgandet och ådagalade, at: det ingalunda afsåg att på det hela med någon ökad bevillning -betunga jordbruket, utan endast att -åvägabringa en rättvisare fördelning på de särskilta jordegarne af den : bevillningssumma, som af jordbruket utgöres. Hvarken grefve Lagerbjelkes :bevisning, att alla de mot det nya stadgandet gjorda inkast förfölle, om man gjorde sig möda att taga kännedom om dithörande bestämmelser i sin helhet, eller grefve Ugglas erinran, att ståndet, genona att återremittera denena paragrafen efter den andra, försvagade möjligheten för sig att på den nya lagens blifvande bestämmelser utöfva något inflytande, förmådde bryta det motstånd som mot dem uppställdes af det gamla uppskattningssystemets anhängare, främst representerade af grefve Mörner, sekunderad af kammarrättsrådet Printzenskjöld och af några possessionater. Återremiss af den ifrågavande paragrafen beslöts: med10 rösters majoritet. Samma öde fick hosadeln, likasom på f. m. hos presteståndet, det af borgareoch bondestånden godkända moment i :6, som: uppställer grundsatsen om en procents bevillning af behållna inkomsten, vare sig af kapital eller arbete. Beslutet härom kom dock till stånd först genom förseglade sedelns öppnande. Förnämsta motståndet syntes här komma från dem, som ansågo en kapitalbeskattning orättvis, så länge räntan är bunden, samt för öfrigt, då räntan å intecknad skuld ej finge vid fastighetsbevillningen afdragas, endast ledande dertill, att bevillning för samma inkomstbelopp finge på två olika håll erläggas. -Meningarne voro docki denna punkt delade äfven mellan dem, som biträda försla-. get i allmänhet, enär flera bland dessa herrar ogillade utskottets sätt att sammanblanda frågorna om inkomst af kapital och af arbete, avilka af bevillningskomitån blifvit bestämdt åtskilda. Presteståndet återremitterade i lördags afton stadgandet i 8 S:s första moment, angåeade det bel pp af inkomst, som skall vara från bevillning fritaget. De flesta talare, som yrkade denna återremiss, förordade hr Lindeströms reservation med den af prosten Sonden i densamma föreslagna modifikation. För öfrigt förtjenar antecknas, att den 27 S:ns stadganden om de uppgifter, som af skattskyldig böra meddelas, formligen afslogos af börgareståndet, som ansåg dem vara alltför inqvisitoriska, och återremitterades af bondeståndet, i ändamål att få stadgadt, att uppgiften om inkomst af kapital skulleovilkorligen påbjudas. Paragrafens moment litt. b) blef äfven af presteståndet återremitterad; — att i fråga om 23 S:ns stadgande om uppgifterna från tullkamrarne alla tre ofrälsestånden antagit hr Fåhreei reservation, och att dessa tre stånd sammanstämmande önskat förändring i stadgandena om äfventyr för försummadt inlemnande af taxeringsuppgift. Bondeståndet, som fortskridit med behandlingen till och med 8 72, återremitterade äfven S 71, som innehöll att besvär mot pröfningskomitåns beslut ej skulle få ega rum. Adeln har hittills medhunnit endast 6 paragrafer; presteoch borgarestånden stannade båda vid den 30:de, —— ALP D. M. konungen, drottningen och enkedrottningen Desideria samt hertigen och hertoimnan ar iletarteitland hertigen at jaälarne