Aftonbladet – 11 maj 1860, sida 3

: 1 MR. LANDSORTS-NYHETER. Grenna den 9 Maj. Tvenne skutor, som härstädes inlastat spanmål, afgingofredagsafton, men tvingades af motvind att återgå och ankra på redder utanför hamnbryggan. Under lördagen uppstod vesi lig storm, hvarunder fartygen drefvos från sin ankargrund och törnade mot hamnbryggan, efter att hafva förlorat sina ankaren; det större fartyget, Carl Johan, lastadt med omkring 900 tunnor råg och destineradt till Göteborg, tog häraf skada till den grad att hjelp måste från land anskaffas för att genom ihärdigt pumpande förhindra sjunkning. Lyckligtvis saktade stormen af, och vinden kastade om på nordkant, så att fartyget, efter att hela natten hafva legat och kryssat i nära sjunkande tillstånd, på sön dagsmorgonen kunde inlöpa i Jönköpings hamn för att der lossa den dyrbara lasten. Det mindre farty get, lastadt med omkring 200 tunnor -spanmål oc destineradt till Motala, tog mindre skada och räddades derigenom att ett stort antal raska karlar från staden med spakar och stänger afhöllo under flerz timmar skutan från att taga svårare törnar mot stenmuren, men dessa personer hade i längden ej kunnat uthärda härmed, såvida ej stormen lyckligtvis såsom sagdt är, aftagit efter att hafva urladdat sig uti en häftig, med snöyra åtföljd stormby; hvilken kastade i sjön en handålandehär i staden, som verksamt biträdde vid skyddandet af fartygen; mamnen räddades med knapp nöd från att omkomma. År 1859 krossades i spillror mot hamnbryggan under storm en lastbåt, tillhörande tvenne fattiga arbetskarlar; likaledes krossades förlidet år tvenne slupar, hvar egare derigenom bragte; i armod. Hade här funnits ordentlig hamn, skulle naturligtvis alla dessa olyckor hafva undvikits; men då nu ej på flera mils afstånd någon säker hamn :finnes, sväfva alla de fartyg,som passera Wettern, i oundviklig fara att lida skeppsbrott, då enhäftig vestlig storm uppstår, drifvande på land. Ländskrona. Natten mellan onsdagen d.2 och torsdagen d. 3 d:s, kl. 1,10, beredde sig trenne lifstidsfångar, Sjögren, Jönsson och Roos, å Landskrona fästning, tillfälle att rymma. På onsdagen hade Jönsson, som varit murarelärling, fått sig uppdraget att ombesörja öppningen till ett rör, som skulle sotas i rummet n:r 4, men då genombrutit väggen vid rö ret och sedan löst insatt och tillfästat stenarne med lera; i nämnde rum voro 21 fångar. Sedermera på aftonen vid visitationen hade Jönsson, som annars skulle vara i ett. annat rum, bedt att få gå in i n:r t för att läsa tidningen, hvilket beviljades honom. När sedan vakten gjort sin rond på natten, observerade -han att dörren var öppen till förstugan, hvilket ban strax inrapporterade. Vid undersökningen fann man att de tre ofvannämnde; personerna saknades; de 19, i samma rum qvarblifna, sade sig ej veta något. Rymningen hade gått så till, att de krupit genom det löst tillmurade hålet vid eldstaden och, utkomna förstugan, frånskråäfvat ett lås på förstugudörfen; sedermera hade de kommit medelst en stege in i den så kallade stvättaregården,, och medelst en likbår öfver muren och förbi en post. Posten, som i så fall borde kunnat observera.dem, är arresterad. De tvänne yngre, Sjögren och Jönsson, den ene 26 och den anIre 28 år, hafva ej ertappats ännu; den sednare Järer varit en gröfre brottsling. Men Roos, som var ;vagsynt och öfvergafs af de andre, kunde ej reda ig bättre än att han gick till en nära fästningen boende vaktkarl och bad att få veta rätta vägen, medan han farit villse. Genast igenkänd, återfördes an till fästningen.