Aftonbladet – 9 maj 1860, sida 3

3 bestämmer afståndet, huru långt TYSSar! få aflägsna sig från hamnorten, hvilket af stånd på de flesta orter är faststäldt till tu ri (något öfver en tredjedels svensk mil). Art. 11 förbjuder all införsel af och handel med opium samt art. 12 utförsel af hvete och ris. äfvensom koppar. RIKSDAGEN. DAGENS PEENA. Ridderskapet och Adeln. Friherre Rålamb, grefve Posse, hr Munck, friherrarne Silfversköld och Leuhusen, hrr PeresvetoftMorath, Virgin och af Schmidt afsade sig sina plat ser som ledamöter och suppleanter i bevillningsoci riddarhusutskottet. Derefter företogs till behandling bevillningsutskottets betänkande n:r 20, angående allmänna bevill ningen, hvilket punktvis föredrogs. 1:sta punkten, uti hvilken utskottet afstyrker at grefve Löwenhjelm väckt motion om befrielse från bevillning för statens embetsoch tjenstemäns löner och pensioner, samt 2:dra punkten, som, i afseende på af C. A. Larsson, Ola Lasson, hrr Hjerta och Ridderstad väckta motioner, hänvisar till de grunder, på hvilka utskottets förslag till stadga är upprättadt, biföllos utan diskussion. Vid föredragningen af ingressen till sjelfva bevillningsstadgan uppstod en längre diskussion, som öppnades af f. d. statsrådet, grefve Mörner, som yrkade. återremiss af ingre:sen, emedan summan af bevill ningsbeloppet deruti icke är utsatt. Detta summans utsättande ansåg talaren i bögsta grad vigtigt, emedan det skulle lugna allmänheten att få veta hurv stort belopp som skall uttaxeras. Med denne talare instämde hrr Printzensköld, v. Ehrenheim, Tornerhjelm och Flack, hvilken sednare såsom ett ytterligare skäl till återremiss anförde, att om summan icke utsattes, så skulle folket tro att statsbristen blifvit så stor att man icke vågade nämna summan. För bifall till utskottets ingressförslag talade grefve Lagerbjelke, som ansåg sådana summors utsättande alldeles ändamålslöst, emedan summan alltid kommer att i riksdagsbeslutet utsättas och med detta i kyrkorna uppläsas. Då dessutom den utsatta summan alltid öfverstigits, ansåg talaren det mera-enligt med sanningen att icke utsätta en sådan. Haärutiinstämde grefve af Ugglas, som fästade uppmärksamheten på att utskottet icke afsett att detta skulle blifva det definitiva beslutet, utan blott utgöra grunden dertill. Om summan utsättes, så skulle det stora felet åter upprepas, att man skulle vilja hafva en viss procent af hvad man anser staten icke behöfva. För bifall talade vidare hr Wolffelt och hr Hjärne, hvilka instämde med grefve Lagerbjelke. På framställd proposition blef ingressförslaget till-utskottet återremitteradt. 1:sta , 1:sta mom., hvaruti utskottet föreslår den personliga skyddsafgiftens besfämmande till 40 öre för man och 20 öre för qvinna, samt att denna afgift skall erläggas af hvarje person, som-utgör mantalspenningar, bekämpades af hr af Geijerstam, som yrkade att Westerdalarnes befolkning måtte bibebållas vid den dem tillagda rättigheten att få afkort ning uti denna afgists erläggande, samt begärde åter remiss på. detta moment. Med hr Geijerstam instämde frih. W. F. Tersmeden. Hr Reutersvärd önskade bifall till det förslag, som riksdagsmannen Bergström i sin reservation framställt, nemligen att de i Kopparbergs län, som utgöra den så kallade Kungsgårdshjelpen, förskonas så länge detta onus fortfar, från en fjerdedel af bevillningen efter 1:sta och 2:dra artikeln. För bifall till utskottets förslag talade grefve Lagerbjelke och hr Printzensköld, som ansågo fullkomlig jemnlikhet i detta fall böra ega rum. Grefve Ugglas önskade att, om återremiss kommer att ega rum, utskottet -borde taga i betraktande att ännu flera personer finnas som borde komma i åtnjutande af sådan afkortning. Hr Flach instämde med hr af Geijerstam. Grefve Lagerbjelke anhöll, sedan grefve af Ugglas väckt förslag om äfven andra personers befriande från denna afgift, att detta moment nu måtte bifallas, med förbehållen rätt för ståndet att vid 91:sta 4 göra de ändringar som kunna vara af nöden. Hr O. I. Fåhrxus önskade återremiss. Hr von Koch lemnade upplysningar rörande mantalspenningars utgående i Dalarne under olika perioder, och instämde med hr Reutersvärd. Hr Wolffelt instämde med grefve Lagerbjelke, och likaså hr R. A. von Kremer: På framställd proposition bifölls denna punkt, med det af grefve Lagerbjelke gjorda förbehåll. 2:dra mom., hvaruti utskottet afstyrker all afgift för yrke, utöfver personliga skyddsafgiften, bekämpades af frih. W. F. Tersmeden, som ansåg den af komiten föreslagna minvimiafgiften ega skäl för sig hvarföre han önskade återremiss på denna punkt Grefve Lagerbjelke ansåg en sådan afgift icke enlig med rättvisan och icke vara en minimi-, utan en kapitationsafgift, hvarföre han önskade bifall till utskottets förslag. Grefve C. G. Mörner. instämde med grefve Lagerbjelke. På framställd proposition bifölls ntskottets förslag. 2:dra art. A. Utskottet föreslår häruti: 1) att bevillningen för fast egendom skall utgå med 3 öre för hvarje fulla 100 rdr af uppskattningsvärdet för jordbruksfastighet, samt 2:0) för all annan fastighet med 5 öre efter samma beräkning. Hr von Ehrenheim önskade återremiss på denna punkt, på det att förslaget genom ett uppskof till nästa riksdag måtte närmare kunna granskas af landshöfdingeembetena och hushållssällskaperna. Uti detta yrkande instämde hr Hjärne. Hr von Koch försvarade uti ett längre föredrag bevillningskomitns åtgöranden i denna fråga och framställde i denna punkt icke något särskildt yrkande. Friherre von Kremer ansåg det af hr Ehrenheim begärda uppskofvet skadligt och föreslog, att man skulle diskutera alla punkterna nu, mer att tillämpningen borde uppskjutas till dess närmare upplysningar blifvit inhemtade. Önskade derför bifall till punkten. Friherre Rehbinder önskade bifall till förslaget. Hr Tornerhjelm ansåg det minst sagt lättsinnigt af rikets ständer att antaga denna författning som den nu är, och yrkade derföre återremiss, i enlighet med hr von Ehrenheims förslag. Hr Adelborg önskade återremiss på hvarje punkt i betänkandet samt hela förslagets hvilande till nästa riksdag. Grefve Lagerbjelke önskade bifall till förslaget, emedan han ansåg det vara mera skäl ut? att nedsätta procenten och uppgifva sanna taxeringsvärden än att med låga taxeringsvärden hafva en hög procent. Friherre A. C. Raab instämde med grefve Lagerbjelke och förundrade sig öfver, att de, som klandrat utskottets och komiterades förslag, icke sjelfva framlagt ett annat, utan bara åtnöjt sig med att göra anmärkningar. Grefve C. H. Anckarsvärd motsatte sig det begärda uppskofvet och önskade bifall till utskottets förslag, såsom mera öfverensstämmande med rättvisa än den nuvarande författningen. Som änuu flera talare anmält sig, åtskildes ståndet kl. strax efter 3, för att kl. 6 fortsätta plenum. Proesteståndet. Bevillningsutskottets betänkande n:r 20, angående allmänna bevillningen, föredrogs. De i början af betänkandet förekommande motioner, dels af grefve Löwenhjelm, om befrielse från bevillning för statens embetsoch tjenstemäns löner och pensioner, dels af riksdagsfullmäktigen C. A. Larsson, att presterskapet och öfriga ecklesiastika embetsoch tienstemän skulle