Aftonbladet – 7 maj 1860, sida 2

DET STILLA VATTNET. AR Amedee Achard. ) (Öfversättning.) Medan dessa händelser timade vidgatan Miromesnil, förvärrades dagligen herr dAuberives belägenhet; han kuride numera icke vara tillsammans med fru Claverond utan största förlägenhbet, och sakerna närmade sig en länge förutsedd kris. Som man vet, älskade Julie ej särdeles varmt sin man, — långt derifrån; men denna ibrotade svartsjuka, hvars frö de obetydligaste qvinnor finna redan i vaggan, kom henne att afsky Bertha med desto större falskhet och våldsamhet, som hon icke hade något att förebrå denna. Hon anade att Francis beständigt anställde jemförelser dem emellan och att dessa icke utfallit till hennes fördel; icke desto mindre hade hon i sin häftighet beslutit att icke göra något för att vinna hans tillgifvenhet. Kanhända öfverdref hon till-och med sina naturliga fel, retad, såsom hon var, genom det behotf af strider och utfall, hvilket jäste inom henne, ja, kanhända också genom den förvända dragningskraft. som det onda utöfvar på vissa själar. Artig och inställsam emot Bertha, yttrade hon sig vid hemkomsten inför sin man om fru Claverond med ett sådant språk och sådana löjen, som den oblidkeligaste fiende skulle hafva afundats henne: Hon valde försigtigt sina uttryck och afsköt dem: ett. i sender, likt förre pilar; bon framgick ej med detöppna örtalet i detta illvilliga verk, utan hennes vapen var insinuationen. Huru många ord utsådde :konicke-under ett samtal, i hvilket hatet sjöd, utan att säga Ag man kunde ställa henne till; tals för! ed hvilka ) 5 A. B, mr 95-497, 100, -102—105.