STOCKHOLM den 5 Maj. Kröningshögtidligheterna. ! Hyllningen har i dag försiggått i den ordning, som var stadgad uti det af oss redan meddelade ceremonielet. Oaktadt vädret var klart och vackert var det dock icke rätt gynnsamt för ståten, emedan det äfven nu var temligen kallt, liksom i förrgår; tidigare på förmiddagen hade det till och med snöat något. Till plats för ceremonien hade blifvit utsedd den vid foten af obelisken belägna delen af Slottsbacken. Efter ritning och under ledning af professor Scholander hade här blifvit uppförd en täckt tronestrad med på ömse sidor utgående läktare. Till estraden, som reste sig på östra sidan om obelisken och dominerade hela Slottsbacken och platsen omkring Gustaf III:s staty, ledde en hög trappa, framför hvilken två förgyllda lejon höllo vapensköldar, den ena med Svea rikes vapen: Tre kronor, den andra med Göta rikes: Ett lejon öfver tre strömmar. Öfver estradens tak, som uppbars. af hillebarder med fasces, reste sig en pyramidformig dekoration, som på framsidan var utsirad med arabesker, omslutande -:sköldar med Svea och Göta rikenas vapen samt, midt uti, konungens namncehiffer, ett dubbelt CO med ordningsnummer femton i romerska siffror. . Dekorationen slutade med ett kronformigt ornament. Under den pyramidformiga dekorationen löpte en fris, bärande inskriptionen: Land skall med lag byggas. Sidorna voro behängda med draperier af blått sammet, öfversållade med guldstjernor; och på framsidans fyra pelare voro anbragta fyra standarer, de båda mellersta med svenska riksvapnet, de båda yttersta med de tjugofyra landskapens vapensköldar, tolf på hvarje. På dessa fyra pelare sågos äfven sköldar, af hvilka den första bar inskriften: Den 3 Maj 1826, den andra: Den 3 Maj 1844 (den dag då konungen blef myndig), den tredje: Den 8 Juli 1859, och den fjerde: Den 3 Maj 1860. Tre sköldar med korjungens. namncehiffer voro: anbragta midt öfver öppningarne af framsidans pelare. Platsen framför den kungliga paviljongen var belagd med trägolf, öfvertäckt med blått tyg, Härifrån ledde å ömse sidortrappor upp till läktare, öfverspända med tälttak, som uppburos af tjugofyra rikt förgylda hillebarder, och behängda med draperier af blått siden med guldfransar; samt på östra gafveländarne öfverdragna med blått kläde med guldkronor: Vid hvar och en af de 24 hellebarderna, som bildade läktarnes pelare, var fästad en af de 24 landskapens vapensköldar. Man såg här sålunda: Uplands vapen: ett gyllene riksäpple med gördel och ofvanpå ett kors, uti rödt fält. Södermanlands: en syart, mot höger rest grip med utsträckta vingar i guldfölt. Färs Westmanlands : tre brinnande berg i hvitt fält. Nerikes: två i kors lagda pilar med fyra rosor rundtomkring i rödt fält. Dalarnes: två i körs satta pilar med silfveruddar och en gyllene krona öfver i rödt fält, Wermlands: en örn med utsträckta vingar och fötter i gyllene fält, — lst Östergötlands: en grip mellan fyra rosor i rödt fält. Westergötlands: ett springande lejon, med öfre delen förgyld i svart fält, nedre delen . svart i förgyldt fält, mellan två stjernor, den ena under venstra: framfoten och. den andra bakom hufvudet. RS SE Små!ands: ett stående lejon; som håller med framfötterna en uppspänd båge, i silfverfält. Ölands: två förgylda rågetter mellan 8 rosor i himnielsblått fält. EN Gotlands; ett hvitt lamm, bärande en korstecknet utmärkt fana i rödt fält. med