Aftonbladet – 4 maj 1860, sida 3

Ar få eder gr re a et a Ån TR rdr fären, då, trots vintern; 60,000 eller 70,000 man voro samlade i Basel på 10 dagär. En bataljon -från . Gentve t..ex., hvilken. erhöll order ; att infinna sig vid barackerna på fredagen, utryckte på måndagen och befann sig fyra dagar derefter vid den motsatta gränsen. För så vidt derföre försvarsmedlensan-. tal, stridsfärdighet och billiga pris beträffar, kan föga tvifvel uppstå om verksamheten hos det nuvarande systemiet för militärorganisationen i Schweiz. Hvad angår de sålunda anskåffade soldaterrias egenskaper, så vill jag j gerna tala dogmaätiskt, då jag endast sett 4 bataljoner infanteri, 2 bataljoner karabinierer samt 1 batteri, Men dessa trupper voro från olika detår af Schweiz. Jag har sett dem manövrera; jag har haft tillfälle att döma om deras fysiska och moraliska beskaffenhet; och jag; tvekar icke att förklara, att de såsom kår i några afseenden äro öfverlägsna de -lesta soldater jag. sett, jemngoda i andra, rat endast i några få hänseenden undergåna hvilken armå på kontinenten sor helst. I detta ögonblick ha vi här 84;de bataljonen tråd Geneve, 6:te från Neufchåtel samt 58:de från Bern, utom 10:de kavalleribataljonen från Wadt och 25:te batteriet. Om en man af yrket, en inbiten excerciskarl, änge se soldaterna vandra omkring: på gatorva I tviflar jag ej på, att ban skulle förargasig öfver det omilitära, nästan bondaktiga utseenlet på enskildta specimina af dessa folksoldater. Ej ett tecken till militärisk hållning, ;sniakligt stora blå. kapotter, illa tillskurna vidbyxor, svarta klädesdamaskor, samt tschakåtemligen löjliga att beskåda; al!t detta skulle väcka deras afsmak, Dessa soldater ha tydligen icke något begrepp om att röra lemmarne, utan Jatt röra hela kroppen, detta stora problem rör stående armåer, De skjuta tschakåen från pavnan bak i nacken; om det är varmt, och snäppa till och med upp rocken; de stoppa n byxorna innanför. damaskorna, då det är smutsigt, och gå likt alla andra dödliga ; men ifven den varmaste beundrare af god hållning kan ej undgå att bli öfverraskad af dessa hourgeots-soldaters längd och breda skuldror, och! han, skulle sannolikt gräma sig öfver, att sc! weizaren ej förstår att bära upp sin ståtliga lekamen. Det är dock först; då man ser dem i linien, :som man mägker, huru präktig deras kroppbyggnad är. Särskildt kunna batåljonernå från Bern och Genåve uthärda jeniförelse i detta afseende med hvilken elitkår som helst — ja, om styrka och uthållighet tagas med i beräkningen: såväl som: storleken, skall ett öga, vant att bedöma dylikt, gifva dem företrädet; Det) stora flertalet är män, och ej ynglingar; detta intryck skall hvar och en enfara, som tänker på stående armåer. De här under vapen stående trupperha Ha exercois bataljonsvig dagligen i åtta timmar, från kl. 6 till 10-f. m., samt från kl. 2 till 6 es m.; de äro fullt utrustade med tornistrar, filtar, ja till och med fältkittlar; de medföra sin ammution;: men beskåden dem under sistå qvarten af en exercis! Jag har gjort Jet, och jag kan försäkra, att det bekommer de flesta! icke det ringaste, hvilket bevisar, att de äro utbålligare än de flesta stående armåer. IsynerBet tycktes bernarne knappt känna, att de jburo en tyngd, som nedtrycker de flesta andra soldater. Det är väl sannt, att de buro den på sitt eget sätt, men de rörde sig såsom karlar, hvilka äro vana dervid. Lika väl böllo soldaterna från Gåneve det svåra prof vet; något mindre deremot soldaterna från Neufcehåtel, ehuru äfven dessa sistnämnda kunde täfla med hvilken annan kontinentarme som helst. Något måste utan tvifvel skrifvas på racens räkning och det oaflåtliga härdandet hemmet, Men jag är viss på, att ej så obetydligt äfven härrör af tillåtelsen för dem att yttja musklerna på ett naturligt, i stället för på ett konstladt sätt. Hvad mitt öga vidare förtäljde mig om den härdighet och uthållighet, som dylika oförklemade trupper. måste ega, bekräftades geoem underrättelser om neufchåtel-affären. Under sex veckor af en vinterexpedition på gränsen med förposttjenstgöring och marscher förtorade en af bataljonerna från Geneve, hvilka äro vekliga i jemförelse med. männen från Uri eller Schweiz, wå man af 800 — den ene af dem var illamående; innan han ryckte ut, den andre var öfyerstelöjtnanten, som sjuknaJe vid uppbrottet, Detta om deras fysiska genskaper. Men om dessa soldater för dagen skola slås, less män, med hustrur och barn hemma, vana id fredliga sysselsättningar — den ene en landsbrukare, den andre en bankir, den tredje en skräddare, och hans sidokamrat en grönsaksmåbglare — hvar finns väl då det band, en sprit de Corps, som skall hålla dem tillarniman, hvar den sporre, som skall drifva dim framåt? Betrakta dessa beslutsamma Irag och lyssna till deras okonstlade tal, och du skall hysa föga tvifvel mer. De strida ej rör. ordnar och befordringar, och de veta hecd de strida för. De äro ej roåde af soldatleken, men anse den som ett allvarligt bestyr, hvilket måste uträttas, Den sak, för hvilken dc slåss, är deras egen, och enhvar har lika mycket intresse deri som hans sidokåmrat, och denne keimrat känner han, Det är ej såsomistående armeery der män från alla håll och kanter ställas bredvid hvarandra och måste vara hopkopplades Här känner och umgås enhvar med siva kamrater, han står inför deras ögon, tillmmans med hvilka det är hans lott att vias och med hvilka han står i beröring unr hel sin återstående lefnad. Härförutan änaes det ew träditionel anda af täflan och rivalisering de särskilda kantonerna emellan, och det vore förunderligt, om bernaren, som heldre lät sig nedskjutas vid Neapel, än hanöfvergaf sil fana med björnen på; ej skulle göra ännu mer för att försvara denna sitt lands ymbol i sin egen bemort. ct PES ÖT . FF Fe RE et ng