Aftonbladet – 4 maj 1860, sida 3

syres mig icke hafva särdeles ledsamt — ) itha omfamnade Lucile, men svarade intet. De båda männen tillbådo. sina hustrur, icke det sätt att de voro särdeles frikostiga i tre bevis på sin ömhet, ty financieren älkade lika litet som jägaren och piketspelaren devna exposition af känslor, men Gaston och lix ansågo beständigt för godt hvad Lucile :H Bertha önskade och förebrådde dem aldrig deras utgifter. Ännu mera: man hade sctt herr de Sauveloche försaka tvenne varg. all för att qvarstanna hos Lucile, hvars nedpimst nyss skett, och Felix Claverond uraktlåta att besöka en sammankomst af ett aktiebolag, hvarest han bade tillfälle att hålla tal, för att tillbringa aftonen hemma hos sin hustru, som led af en hastigt påkommen feber. Bertha hade ett obegränsadt inflytande öfver sin man, erinrande om det som fru Des Tournels egt öfver sin, men Hon begagnade sig icke mera deraf än hennes mor gjort. Det var en sjelfständig andes inflytande på en svag själ, hvilken öfverlemnar sig åt den; ju mindre den ena ga? efter, destomera -beviljade den andra. Vid det tredje årets slut hade herr Des Tournels, eburu han bodde tillsammans med sin måg och dotter, ännu icke hört af hvarken någon klagan, någon suck eller yttring af harm; han såg dem alltid ense och benägna till ömsesidiga eftergifter och han andades lugnt, likt en man, hvars samvete ändtligen blifvit befriadt från en svår börda. Nåväl! Hade jag ej rätt? sade han en dag till Bertha. Är du nu öfvertygad, att man icke belöfver älska den man, med hvilken man gifter sig, och lika fullt kan blifva lycklig med honom?, Jo visst, min far; svarade Bertha, som nöll på att sluta sin klädsel till en bal. Han drog sin dotter närmare iotill sig och