Aftonbladet – 3 maj 1860, sida 3

-— (Insåndt.) En insändare, som uppmärksamt afhört diskussionen i den så kallade beväringsfrågar hos hedervärda bondeståndet, har ioke kunnat undgå att fästa uppmärksamhet åt de derstädes utvecklade skäl, som tala till förmån för den ettåriga exercistiden. Ledamöterna inom nämnde stånd förenade sig om hvad Jonas Andersson föreslagit uti sin-regervatiop, fastän tiden sedermera ännu mera utsträcktes. De i den upplästa reservationen utförda sifterberäkningar synes visa, att ensamt marscherna till mäönstringar och möten medtaga en stor del af de dagsverken, som midt under högsommaren åtgå, och hvaraf en större skulle kunna besparas, såvida vapenöfn skulle kunna inskränkas till ett år. Denna inskränkning synes vara i än högre grad önskvärd under den närmaste framtiden, då en större del af landets arbelskrafter tagas i anspråk i och för byggandet af statens jernvägar samt mångfaldiga andra produktiva företag. Önskligt skulle derföre vara om de öfriga riksstånden ville fästa tillbörlig uppmärksamhet på denna för jordbruket vigtiga omständighet, på det att landtmannen icke må tvingas att inställa de i vårt land så högst behöfliga förbättringar uti den förnämsta modernäringen. jordbruket. Man bar i depna fråga sitt hopp oafvisligen fästadt på vällofliga borgareståndet, hvars tendenser visat sig vara att i de vigtigare frågorna medla mellan de begge ytterligheterna, som förete sig inom de öfriga riksstånden. a j Att borgareståndet Vid innevarande riksdag skulle, i än högre grad, tillvinna sig den stora allmänhetens tacksamhet, i fall ståndet antoge den från bondeståndet gjorda inKjudningen, lider icke det ringaste tvifvel och skulle icke heller kunna stämplas såsom någon slags demonstration mot regeringen, enär det återställde beväringsskyldigheten på samma punkt. som den stått i nära femtio är före sista riksdag, och afsåge ett allmänt gagn såväl för staten sam den enskilde.