Aftonbladet – 27 april 1860, sida 3

förslag i 5:te punkten och återremiss godkändes statssa I utskottets törslag med 33 röster mot 26. Ståndet tI åtskildes kl. !, 2 på natten. OS —-—— re en ? Till Redaktionen af Aftonbladet. oEhuru hvarje strid, isynnerhet sådan i tidae ningar, ingalunda kan för en gammal sjukpling vara något nöje, skyndar jag mig att genom Aftonbladet (ochorsaken, bvarföre jag begagnar mig af denna omväg, torde af det följande blifva tydlig) betyga Ny: Dagligt Allehanda min tacksamhet för den smickrande vigt, det tillagt min lilla uppsats rörande jordmånens beskaffenhet i Sunnerbo härad i Småland. Min afsigt med densamma var endast att visa, att under den strid, som pågått och pågår rörande Lagaoch Nässjö-liniernas ömsesidiga företräden, vederparterna fö neka solklara sanningar, som förtjenade läggas i dagenn, troende det vara min, liksom hvarje annan god medborgares skyldighet att ej låta uppsåthigt eller ouppsåtligt falska uppgilter al parti-intressen opåtaldt framställas och användas vid riksvigtiga frågors afgörande. Att emellertid den lilla faktiska upplysning. som jag lemnadeoch som af ingen sanningsöl skande person kan bestridas — att neml i Sunnerbo härad (utan att ljunghedarne få ingå i beräkningens) finnas vidsträckta och ypperliga odlingslägenheter af humusrika myror, hvilka hittills blott till följd af bristande kommunikationsmedel legat såsom ett dött kapital — för det parti, hvars organ N. D A. i denna fråga är, måtte hafva varit mindre angenämt, har jag kunnat inse af flera omständigheter, af hvilka det här torde vara nog at: påpeka, såsom upplysande den opartiskhet. som utmärker N. D. A:s redaktion, följande tvenne fakta: 1:0o) Att min lilla artikdl, som finnes införd ti N. D. A. nr 73, öfver en hel vecka fick vänta på offentliggörande — förmodligen till följd af det hårdt anlitade utrymmet, — ända Ttill aftonen samma dag, då frågan i statsutskottet redan blifvit afgjord — och 2:0o) Att det ,insända svaret på samma uppsats, intaget i n:r 94 af samma tidning, meddelas så sent, att, innan jag hunnit bemöta detsamma, frågan redan hos rikets ständer förevarit och förmodligen afgjorts — hvarigenom den lilla upplysning, som jag lemnat, blifvit ställd i en ganska tvetydig dager, så-Å som straxt skall visas. Vidlyftigt ordande i denna sak är emellertid nu öfverflödigt; hvad jag en gång sagt har ännu ej blifvit vederlagdt, och jag skulle derföre ej vidare uppträdt i denna fråga, såvida ej en — enligt min uppfattning — på min heder gående insinuation af en person, som dock — besynnerligt nog! — förklarar sig för mig hysa den största veneration, tvingede mig att visa allmänheten grundlösheten af nämnde insinuation. Nämnde insändare, herr Semper Idemn, yttrar nemligen: Viega tyvärr inga egendomar vid Nässjö-linien, icke en gång i likhet med hr professorn i Laga-liniens grannskap, och borde således kunna temligen opartiskt bedöma frågan.o — Qvintessensen af detta är väl: Prof. F. har yttrat sig ill förmån för Laga-linien, men han har -gendomar i grannskapet. är alltså jäfvig — och hvad han yttrat är blott förestafvadt af gennytta; qvod erat demonstrandum. Sanningen är dock den, att jag visserligen ger tvenne små hemmansdelar i vestra Småland, men dessa, som af ins. blifvit tillagde namn heder och värdighet af vegendomar i Lagaliniens grannskap, äro belägna, den ena 3 1, och den andra 4 VY, mil från Halmstad, men leremot på ungefär 8 mils afstånd till när naste punkt af den föreslagna Laga-linien. Då härtill kommer, att de enda produkter, som från dessa egendomar, kunna afsättas, bestå i skogseffekter, bvarpå priset är betydngt börre i Halmstad än vid Laga-linien eller dess ändpunkter (isynnerhet om man tager i betraktande frakten på jernvägen), så kan det väl ej vara insändarens fulla allvar att påstå, tbjag skulle vara nog enfaldig, att låta mina må Jordlappars tillvaro inverka på mina isigter i en fråga, rörande i intet afseende vitt eget, men väl hela södra Sverges intresse. Jag kan på ära och samvete betyga, att jag varken för min egen, slägtingars eller bekanas räkning kan upptänka någon större eller) nindre fördel af jernvägens förläggande i : östra eller vestra Småland, och jag skulle nska, att enhvar, som uppträdt såsom versande i denna fråga, kunde säga detsamma. För öfrigt instämmer jag med nöje med ssänd. deri, att statsmannen ej som den ;förståndige fadern bör klappa det hvita baret så, att han glömmer det svartan, och det ir just af denna anledning jag uppträdt för tt — i min ringa mån — göra en styfmolerligt behandlad del af vårt land ihågkomnen; isynnerhet som det är min öfvertygelse, tt detta vore en vinst för hela landet. Mot ins:s klander af mitt förmenta uppträtande såsom civil-ingeniör, får jag blott nmärka, att ins. sjelf just i det afseendet yckes låtit nog ensidighet falla sig tilllast,, y då han, för att komma ifrån den odispuabla backiga naturen på Nässjö-linien, stanar vid den lysande upptäckten, att dessa ackar, hvar jernvägen kommer att gå, lära lifva utplanerade, så glömmer han den en wvil-ingeniör tillkommande skyldigheten att :ppgifva den be-ydligt större penningesumma. om behöfves att utplanera nämnde backar, uot om jernvägen förlägges på slätare mark. Slutligen måste jag uppriktigt beklaga ins., m han, trogen sin signatur, skulle behöfva id hvarje sitt uppträdande semper idem tillripa lika grundlösa insinuationer, som den, rör hvilken han gjort mig till föremål. Upsala den 23 April 1860. E. Friesk5 Rättegångsoch Polissaker. : ARådhusrättens 3:dje afdelning har i dag afkunnat itslag angående f. postvaktmästaren Melin, tilltalad ör att hafva öppnat bref och tillgripit derutiförva:-ade penningar. Melin dömdes att böta tredubbelt 0 RN LR KR 2 av a AA