Aftonbladet – 26 april 1860, sida 1

SörelötBmanvelkom sc 1 sönlatnon Jo Fru Des rd a icke ma än fem eller sex; gånger detta olycksaliga datum åter-, kovyma.. Några. dagar, innan. hon dogs kallade hon ;Lucilesfill sin. ;särg och sade, i. det hon; visade . på Bertha, som stod vid fönstreet... vd f E a Tag vara på det stilla..vattnet, det är någonting som arbetar på djupet, — jag vet icke hvad; Tv älska henne mycket! Denna bön, i.hvilken ett oroligt uttryck blandade sig, voro. de sista, ord, som hon sade till Lugile, Honitänkte nu endast på Bertha, hvilken hennes irrande blickar följde öfverallt. Hyad skulle, det väl blifva af benne, sedan modren, icke mera fanns? Mot hvilket öde skulle, hon föras af, denna aobegripliga karakter, om hvilken. det ej var möjligt att förutsäga någonting? Den kunde lika lätt leda till det onda som till det goda, och till ytter-. ligheterå begge sidorna, Hvilken svår uppgift att lösa var icke d nna slutna själ, som icke kände sig sjelf? Den stackars modren förebrådde sig ibland, att hon så uteslutande sysselsatte, sina tankar med den ena på den, andras bekostnad, men då fattade bon Luciles hand och sade: . : Var inte ond på mig: för dig behöfver jag icke vara orolig! 3 Lucil, som badade itårar, omfamnade Bertba, som var nära att qväfvas, emedan hon icke kunde gråta, Ti En. afton, då fru Des Tournels ögon icke på flera timmar upphört att följa sin yngsta dotter, spred sig med ens ett uttryck af glädje öfver hennes ansigte och upplyste detsamma. Hon. gjorde med. handen ett tecken åt Bertha att nalkas och sade till henne: Hör noga på, hvad jag har att säga dig; jag vill före min bortgång öfverlemna din far åt din omvårdnad; han kommer att känna