Tr tr fe Rn Såg du nästa dag din segers fana på min graf -uppsatt, Snart du dvaldes sjelf i mörker, mörkare än griftens, natt. Lä Finskan. Slår i tusen bröst ditt hjerta, dock min luft de lefva af, Gaf du tro och gaf du sanning, kämparne, för dem i jag gaf. Brista skall din sträng förbrukad, men ej så den salm och sång; Som vårt folk uti sin barndom höras i din ton en gång. Svenskan. Lefva de, så skall jag lefva; faller jag, så faller du; Mästarn är jag än, den vise, lärjungen är då ännu. Öfver oss stå högre makter, i hvars tjenst vi gått och gå — Den, som längst och trognast -tjenat, älska, värna de också. Finskan. Frihet, sång och sånning bära oss på evig gudaarm, Slå på. språkens gyllne. lyror, väcka lif. i, folkens barm; Skönast klingar då bland toner, tonen om ett fosterland. Kan den tonen sannt du klinga? — fremling är du j på vår strand. Svenskan. Hit. jag kom som frö, — en jernek.står jag nu på stormigt. skär, Fostrad, här i strid och stormar, har ett fosterland. ock här. Lyft rig upp, om du förmår det, vräk mig sen i vredgadt haf, Halfva Finland med skall: följa i min fiskas öppra ; graf; Finskan. Väl! jag står i landets hjerta — faran evigt grön j och stark, tod förgäten, tyngd och isklädd — frisk ändå —i i vildskön mark; Finland vaknat, nattens skuggor fly för kärlek, ljus. och hopp — Och du drar din krona långsamt undan för min unga topp: Svenskan. Icko. mer ;vi, bryte Jansar, ingen, seger, så, blir spord; — Offrande åt ljuset stride vi för ltr dyra jord. Af din framtid vill jag lära, af min förntid dy igen — Och -så :evigt striden varar lika ädel-vare den;