Aftonbladet – 24 april 1860, sida 2

Uti utskottets lagförslag ha emotsvarande agrum erhållit följande förändrade lydelse: 2 S. Den, som ej till svenska kyrkan hörer, are derföre ej fritagen från de afgifte, hvilka kulle honom ålegat, derest han warit medem af samma kyrka.: 13 8. Är främmande rosbekännare — — — huru förfaras bör. Uteslutandet af 13 S:s I moment motiverar utskottet på den grund, att undantaget ligger sakens natur; 13 S:s förändrade lydelse. åter deraf att tvekan skulle kunna :uppstå .huruvida likstol borde utgöras till svenska presterskapet, derest detta ej verkställt jordfästningån, då sistnämnde förrättning. väl sällan lärer ske på egen begäran. Och då utskottet anser likstolen såsom ett pastorale vara af privilegiinatur, har detta föranledt: förändringen Emot denna förändring har af reservanterna inom presteståndet icke någon reservation blifvit anmäld. Uti 14.5, som handlar om det egentliga s. k. affallet,; har utskottet. föreslagit flera vigtiga förändringar. Först och: främst är åldersbestämmelsen här 21 år i stöllet för 18. Vidare är efter varningarne en bestämd betänketid af en månad föreskrifven, som förelägges af kyrkoherden. , Slutligen har utskottet: (och detta har yäckt reservanternas enstämmiga ogillande), i stället för föreskriften t regeringens förslag att affällingen ej skall anses från kyrkan skild förrän han blifvit i annat i nket tillåtet religionssamfund upptagen) — — föreslagit, att, sedan. varningarne förblifvit-utan verkan, kapitlet må förklara honom från svenska kyrkan skild. För denna förändring, hvarigenom en från statskyrkan utträdande, men som ej inom landet förefinner det kyrkosamfund, i hvilket han vill ingå, tillåtet (hvilket såsom utskottet riktigt anmär ker just är fallet med-t.: ex: baptisterna), icke blir återkastad på den svenska kyrkan — finner man i betänkandet en utförlig och väl grundad motivering, som utrymmet ej tillåter oss att här intaga, hvilket äfven torde vara mindre sbehöfligt, då det för, hvar och en bör vara klart; huru den här af utskottet. -föreslagna utväg är den enda, som vid tillämpningen kan göra den religiösa toleransens grundsats till en-sanning. ; Hvad behandlingen af de enskilda motionerna angår, har det af hr Ribbing yrkade tillägg till det sednare lagförslaget, derom att ingen måtte. vägras fritt begagnande af bibeln, af utskottet ansetts öfverfödigt, enär något förbud i berörde hänseende icke förefinnes; prosten Rundgrens förslag deremot, hvaruti land annat yrkas förlust af medborgerliga rättigheter för utträdande, grundlagsvidrigt. Af hr Rösenqvists motion, hvaruti yrkas antagande af norska dissenterlagen med några få modifikationer, har utskottet antagit en del och demnat det öfriga utan afseende. Reservationer emot detta betänkande äro afgifna: af professor Olivecrona emot 1 och 7 S i det förra lagförslaget och :emot:8 och 14 sS i det sednare; af presteståndets samtliga medlemmar, nemligen biskop Anjou, domprostarne Knös och Björling samt professor Sundberg, isen-sgemensam reservation emot nyssnämnda paragrafer samt den 9 i det sednare lagförslaget; af: riksdagsfullmäktigen Lekberg emot 1 S i första lagförslaget och 14 i det sednare.