Aftonbladet – 19 april 1860, sida 2

UTRIKES Med södra snällposten ha vi i dag bekomnit tidningar från London af den 13, Paris ch Brissel af den 14 samt Berlin af den 15135 lennes. FRANKRIKE. Under ett. samtal .med hr. Enfantin skall ranske kejsaren bland annat ha yttrat, att van sedan en längre tid tillbaka umgåtts med lanen att vidtaga en genomgripan.:e reform skatteväsendet, och att hans. afsigt vore att fskaffa accisen och de flesta andra direkta ch indirekta skatter, ja till och med alla, om let läte sig göra, samt ersätta dem med en dödsskati (Vinpöt de mort lärer kejsaren ha enämnt den). Af all qvarlåtenskap efter afidna skulle staten täga sin andel, och äfven ib intestato skulle hon ärfva. Lagstiftande kårens. session den 12 dennes ar väckt stor uppmärksamhet i Frankrike. Jules Favre hade ett. anförande, riktadt mot egeringens många: vacklingar i denitalienska rågan. Då han klandrade fredsslutet i Villaranca, svarade Morny, att talaren förgrepe sig på Frankrikes ära, hvarpå. åter Jules Favre ;enmälde, att han ej vetat, att bristande ordvållighet förlänade anspråk på ära. Äfven Lamoriciere angrep han och sade, att generaen, om ej lagligen, åtminstone i nationens ögon gjort sig förlustig sin egenskap af fransnan. Presidenten sökte härefter afklippa dissussionen, men. efter mycket ordande för och mot samt trenne omröstningar, måste ban slutligen foga sig efter den stora majoritetens önskningar och tillåta diskussionens fortsättning följande sessionsdag. ENGLAND. Enligt Morning Post lärer engelska regerinsen ha för afsigt att vid Red River i Britiska Amerika, ej långt från den britisk-amerikanska gränsen, anlägga en koloni. Till prinsens af Wales ära skall i Canada bland annat en industriexposition föranstaltas. En byggnad af jern och glas skall för ändamålet uppföras, hvilken äfven för framtiden kommer att begagnas för expositioner. Regeringen bidrager till kostnaden derför med 20,000 dollars; återstoden skall anskaffas genom frivilliga tillskott: I Manchester har Lancashires reformförening nyligen hållit ett reformmöte, som bevistades af omkring 5000 personer. Den förnämste talaren var Bright, som till en början kastade en kort återblick på-parlamentets verksamhet, hvilken han i allmänhet fann ganska tillfredsställande. Mot Gladstones budget skulle han icke haft någonting att anmärka, om ej de ofantliga, onödiga och rent ut sagdt brottsliga utgifterna för hären och flöttan förekomme deri. Det. engelsk-franska handelsfördraget prisade han med-stor värma. Hvad lord John Russels: reformbill angick, så måste man taga densamma för hvad den utgaf sig för, en bill till utsträckning af. rösträttensValkretsarnes nya fördelning berörde billen endast föga, och om sluten omröstning var ej fråga. Antalet valmän i städerna i England-och Wales uppgick nu till 440,000, och han. trodde, att billen skulle endast med 167.000 föröka detsamma. Man kunda således ej påstå, att lagförslaget skulle gifva en okunnig och lidelsefull pöbel. någon öfvervägande makt i alla valkretsari Englands städer. Slutligen angrep Brigt Times och Morning Advertiser,. för det att.dessa blad sökte väcka hat mellan Frankrike och England. Ostindiska kompaniets direktorer ha till sin President enhälligt utsett öfverste Sykes. Firman Glass, Elliot komp. har-ingått kontrakt med franska regeringen om anläggning af en undervattenstelegrafledning mellan Marseille och Afrika. Arbetet kommer att utföras under loppet af sommaren i år. SPANIEN. ?Correspondencia? -berättar, att stora massor kabyler, till ett antal af 20,000 man; skyndat till krigsskådeplatsen, för att fortsätta fientligheterna, och ej velat åtlyda Muley Abbas befallning, att nedlägga vapen. Den marockanske fältherren var derföre nödsakad, att med sina mohrer lägga sig-mellan -kabylernaoch spanska lägret. Han slogs med dem hela natten, och under detta uppträde stod spanska hären under: vapen. -Samma tidning berättar att Muley Abbas, som med hela sin här slagit läger vid Buceja, låtit halshugga 8 mohrer, hvilka efter fredsslutet plundrat och skjutit på spaniorer. a : Regeringens officiella organ Gaceta de Madrid meddelar följande beskrifning :på-spaniorernas sista strid mot marockanerna den 23 Marsy eller fältslaget vid Gualdras: Spanska armån erhöll rationer för 6 dagar och! satte sig i rörelse kl. 8 om morgonen den 23 Mars. General Rios med 5 bataljoner af reserven;j-3biscayiska bataljoner under general Latorres befäl, och 2 ublantqvadroner, marscherade på högra sidan. Resten af -armen frarryckte i följande ordning: avantgardet, bestående af första armåkåren under general Echagues befäl, 2 batterier bergsartilleri, ingeniörkåren och en sqvadron Albueray andra armekåren under general Prim, med 1 batteri bergsartilleri, I raketbatteri och andra regementet beridet artilleri; general Galiano med kyrassierbrigaden, 2 sqvadroner uhlaner ock 1 såvadron husarer; högqvarteret samt första och andra armekårernas bagage; general Ros de Olano med tredje armekåren, 1 batteri! bergsartilleri och 1 sqvadron Albuera; militäradministrationena bagage och slutligen såsom arriergarde: första divisionen af teservkåren under general Makennas befäl med 1 batteri bergsartilleri och 1 sqvadron kyrassierer. Vi hade knappt tillryg alagt en mil, då första kårens tiraljörer vedan öppnade elden, cch dess 8 bataljoner följde dem, formerade i linier Då vi uppnådde den punkt, der de båda floderna. Gelu och Buceja förenas, var elden redan öppnad på hela linien, och mohrerna, hvilka voro skyddade af floden, förorsakade 0 OLA Pj0o c mr 4R HI MA 5 v ao MM FANN JE ANN TRE FAIR