Aftonbladet – 19 april 1860, sida 2

ället till embarkeringsplatsen. vå N:r 73. Afstyrker af riksdagsfullmäktigen Gustaf ohansson från Kronobergs län i bondeståndet väckt ; wotion om rättighet för rotebonde att erhålla ersätting för soldattorpets brukande under det soldaten r kommenderad på arbete. Reservation är anmäld f riksdagsfullmäktige J. M. Lundahl från Skaraborgs amt Georg Nyqvist och Anders Jonsson från Werm ands län. —— GÅRDAGENS AFTONPLENA Presteständet. Det uti förmiddagens plenum påbörjade ekonomitskottets betänkande n:r 61, angående grunderna för n förändring i sättet för utgörande af presterskaets aflöning, fortsattes från och med andra punkten. denna, tillstyrker utskottet, i likhet ihed det Kongl. örslaget, att spresterskapets inkomster böra, utan att ngå till statsverket, i annan ordning än omedelbart. r den enskilde medborgarens händer, komma preterskapet till godo, och bifölls densamma af stånet, på yrkande af prostarne Emanuelsson och Meön. Prosten Falck talade för afslag, och doktor Björkman, med hvilken prof. Sandberg förenade sig, nsåg för bäst att löntagaren sjelf finge omedelbart ippbära lönen. Tredje punkten. Kongl. Maj:ts förslag innehåller: Reglering af presterskapets löneinkomster skall ske: den mån sådant, utan förnärmande af innehafvares: ätt, kan verkställas; således ovilkorligen vid först: fter författningens utfärdande inträffad pastorslediget, eller, om derförinnan faststäld pastoralie-konven— ion längre tid är gällande, så snart demua tid tills: indagår. Sådan regleriog må ock tidigare försiggå, lerest en-församling och dess presterskap i önskan lerom sig förena, eller vid inträffande pastorsledighet församlingen påyrkar gällande konventions uppbörande.. För bifall härtill talade biskoparne MillÅn, Anjou och Annerstedt, prostarne Källström, Sondn, Rundgren och Falck sant doktor J. Norström. Prosten Ljunggren önskade ett tillägg, så att vid ordet således i början af förslaget måtte inflickas: .der konvention alldeles i-eke finnes eller på obestämd tid är fastställd, och med honom förenade sig kyrkoberden Wennerström, biskop Björck, prosten Almqvist och komminister Svartengren. Prosten Arrhenius ville antaga utskottets, förslag, hvilket innehå!ler en liter modifikation i vissa uttryck. af Kongl. ropositionen, dock med fn obetydlig redaktionsförändring. Ståndet biföll det Kongl. förslaget, med det tillägg som prosten Ljv.oggren yrkat. 7 Fjerde punkten innehåller, att. löneregleringen inom hvarje stift verkställes länsvis af en nämnd, hvars ordförande K. M:t, på förslas: af landshöfding och bi kop, täckes förordna och till: hvilken domkapitlet och länets hushållnings.sällskaup ega att utse hvardera en ledamot. Såsom tillfälliga ledamöter ega dessutom löntagaren, eP,er i händelse af ledighet, i hans ställe kontraktsprost och församlingen att utse hvardera en. Kommnister Beckman visste ej huru det skulle vara för Stockholms stad, der man ej hade hvarken lands? söfding, hushållningssällskap eller kontraktsprost, f ich önskade derföre närmare bestämmande för den a sak. Biskop Annerstedt trodde attdet Kongl. för slaget ej åsyftat Stockholms stad, och ansåg derfö re några tillägg ej kunna göras. utan yrkade bi rall till detsamma, hvari hbofpredikanterna Nordlw ad och Wensioe samt prosten Emanuelsson instämd e, Prosten Sondån förordade ett tillägg efter ordet ,hushållningssällskap af eller landsting i fall såd? nt skulle komma att inrättas., och prosten Kullmv a önskade utsatt att förslaget gälde ej hufvudst aden, men de öfrige städerna. Ståndet biföll K, Vi:ts förslag oförändradt. : Femte punkten., att Boställe, som afs2s att. af löntagaren bebos oeh brukas, beräknas till en dess verkliga värde motsvarande inkomst,, bifölls på yrkande af biskop Annerstedt, prosten Emanuelsson och komminister Beckman. Prosten Falk ville ätt värdeberäkningen af. bostället ej skulle komma att inverka på de afgifter, som presterna ega att af församlingsboerna uppbära, och doktor Säve ansåg att boställets värde skulle beräknas efter dess nettoafkastning. D:r Abr. Nordström önskade att orden afses att i börs jan af punkten borttoges. I sjette punkten, I mom. föreslås: Presterskapet anslagen jord, som icke utan olägenhet kan i förening med bostadsboställe brukas — derifrån undantagna de i vissa orter befintliga enkesäten — utarrenderas efter de grunder, som kunna varda i nåder faststälda, och blef detta mom. af ståndet bifallet. — 2:a mom. af innehåll: Är bostadsboställe af den storlek, att derifrån kan skifias eller författningsenligt afsöndras .en lägenhet, tillräcklig att förse löntagaren I med hans behof af jordbruksalster, må skifte eller fafsöndring ske och återstoden af bostället i stadgad forlning utarrenderas, då församlingen, på domkapitlets yrkande, dertill samtycker och åtager sig bestridandet af de med åtgärden förvundna -kostnaders, åstadkom liflig diskussion. Biskop Annerstedt ansåg att ett tillägg af orden Utan att naturen af bostadsboställe derigenom upphäfves, borde göras, och med honom förenade sig biskop Millen; prostarne Kullman, Emanuelsson och Arrhenius. För bifall talade prosten Carlander, kyrkoherden Otterström och domprosten Knös. Prosten Rundgren önskäde ett tillägg vid slutet: Arrende af s-dan jord som i denna punkt nämnes, kan ej till annan. församling öfverflyttas,, med hvilken prosten Sonden. instämde. Prostarne Falck och Berlin, professorerna Lindgren och Sundberg samt doktor Säve yrkade afslag. Härefter voterades först emellan afslåg och prosten Rundgrens förslag såsom sontraproposition, och se an det förstnämnda med 27 röster mot 24 blifvit antaget, afslogs mom. i hufyudvoteringen med 33 röster mot 15, som ville bifalla detsamma. Ståndet åtskildes kl.7;10 på aftonen. Bontleståndet: 75 0 Då frågan om inrymmande i bondeståndet af ofrälse hemmansegare, som förut tillhört .annat riksstånd el ler varit i rikets tjenst anställda, nu företogs, erhölls ordet först af motionären Anders Eriksson från Elfsborgs län. Han hade, då samma förslag vid riksdagens början förkastades af ståndet, tillräckligt uttalat sina åsigter. och han ville nu blott utbedja sig. af ståndet, att det skulle låta, förslaget få hvila till. nästa riksdag. Det kunde nemligen hända att kom-. mande ständer kunde med mera välvilja omfatta det, än bondeståndet nu gjort. Hvad Örebroförslaget anginge, kunde ingen lifligare än talaren, som sjelf varit med om dess uppgörande, önska dess antagande; men han trodde det vara omöjligt ati få detsämma antaget på annat sätt, än att man ginge de mindre reformernas väg för att komma till de större och mera genomgripande. Per Nilsson i Espö söktegifva en skildring af våra tatorätteliga -förhållandan från de äldeta tider allt