Aftonbladet – 16 april 1860, sida 3

JIKASOIN Alla HDEelCi I Ut IC MA VEIL AMAVÄME namnen vördar. grundläggarne af telegrafverket i det hela, så hafva verkets tjenstemän att i den sistnämnde mannen återfinna den förste. läraren och ursprunglige vägvisaren. på sist omförmälda: fält... Sedan isen en gång var bruteny och det obegripliga och konstiga hunnit öfvergår till någonting ganska naturligt och-enkelt, utbreddes.en: allmän iiver att forska-inom detta område hos de nya krafter, som: slöto sig till densåsom. ett i alla afseenden blott och. bart experiment ännu betraktade anläggningen. Experimentet lyckades ); intresset för den-nybildade inrättningen växte både utom och inom densamma; många drogo nu strån till stacken ;. och snart hade inom Sverge telegrafien ernått samma ståndpunkt som annorstädes. Men om ock telegrafverket redan vid denna tid (1855) hade i tekniskt afseende i det närmaste vunnit den grad af utveckling, som det ännu innehar; så -var det deremot i administrativt afseende särdeles -ofullkomligt.. Såväl de män, som stodo i spetsen för verket, som äfven de anställde tjenstemännen voro, kanske med några få undantag, inga s.k. formkarlar. De senare eller tjenstemännen voro i allmänhet unga: män, nyligen utgångna från universiteterna: eller tekniska läroanstalter, ..med lifligt intresse för stationernas -ändamålsenliga inrättande, liniens hållande vid. godt stånd och korrespondansens: oafbrutna gång; men betraktande-de s. k. formerna med mera likgiltigasögon. För ett fullkomligare ordnande af verket i-dess-helbet, såväl i dess eget, inre som-:i dess yttre förhållande till -ellmänheten, gjorde sig behofvet at reglementenoch: instruktioner allt -.mera-känbart.I saknad af erfarenhet uppgjordes nu sådana på. försök. Mångabestämmelser mötte. svårigheter: vid tillämpningen, och fullkomlig reda. kunde ej ernås. Den lilla personal, -hvilken hittills hufvudsakligen såsom räkenskapsoch -skrifvarebiträden var anställd hos styrelsen, förstärktes alltmera; utbildades till .kanslioch kameralafdelningar, och föremålet för deras verksamhet: blef numera att biträda styrelsen ej endast med räkenskaper och skrifning, utan äfven med att skafta:verket snitt och form. För detta ändamål anställdes hos styrelsen -män ur verken, intresserande sig-för endast denna del: af telegrafverkets angelägenheter. Rättvisligen bör ockerkännas att härigenom snart vanns det åsyftade ändamålet:. stationstjenstemännens invänjande vid formerna och deraf härflytande reda i förvaltningen. Så hade nu: telegrafverket fullkomligt utbildat sig för så vidt detta låter säga sig om en inrättning, som -ännu är långt ifrån den fullkomning, hvilken ej -ens-för närvarande torde kunna beräknas; och dessutom hade man att glädja sig åt resultater, som i ekonomiskt afseende voro högst tillfredsställande. Verket: blet sålunda väl anskrifvet både hos regeringen och allmänheten; och dess styrelse. såväl som dess tjenstemän hade allt sköl att vara belåtna. Men denna telegrafverkets guldålder blef af kort varaktighet. Det är ganska ursäktligt,. om de förhoppningar-mannu fästade vid telegrafverket voro för sangviniska. Ifrån alla småstäder ropade man på telegrafstationer, och man gaf efter för denna önskan. Stationstjehstemännens antal tillökades, och styrelsen tilltogs i stor skala. Sålunda växte utgifterna betydligt, utan att inkomsterna ökade sig så, som-man hade påräknat. Behållningen, som vid slutet af år 1856: utgjorde 34.604 rdr; nedgick -år 1857 -4till-12;680-rdr samt förvandlades: år 1858 till en brist af A1,776 rdr rmt: Verkets aktier föllo nu; och åtminstone från allmänhetens sida har efter denna tid af detta ;ekonomiska samt andra skäl missnöje allt emellanät försports. . Men äfven inom verket har under de senare åren det ursprungligen goda förhållandet allt mera -aftagit. Oenighet har uppstått snart sagdt öfverallt, uppifrån och nedåt. En följd bäraf har redån hunnit visa sig deruti, att verkets åldrige och vördade chef, trött af år, men säkerligen ännu mera af det omkring honom rådande splitet, enligt hvad man tror sig veta, önskar lemna verkets ledning ifrån sig. Huru detta förhållande uppkommit är svårt att utreda, helst uti entidningsartikel; Ins: vill dock med några drag söka framställa dess förnämsta orsaker. Vi kunna indela verkets tjenstemän, chefen och intendenterna oberäknade,-uti tvenne hufvudafdelningar, den administrativa och den tekniska. Den förra innefattar verkets kansli: och kameralafdelningar; den sednare stationstjenstemännen. Att den förra hufvudsakligen gjort verket mycket godt, derigenom att den infört hvad man i allmänhet skulle kunta kalla ordning och skick, är onekligt. Men också lärer det påståendet ej sakna allt fog, att en del af de hithörande tjenstemännen uti sin tjensteutöfning slagit öfver. Bland annat förebrår man förste mannen uti kansli afdelningen att ledas af ett tryckande maktbegär, till följd hvaraf han städse skulle vilja ingripa i verkets ledande utöfver det egentliga området för sin verksamhet; dels:-genom att söka imponera direkte på styrelsen; deis genom att förbigå denna och spinna sina trådar högre upp. Främmande för dettekriska, men deremot intresserad att förskäffa den administrativa af aftjenstemännen makt, majestät och ånseende, skulle ban sålunda arbeta uteslutande för verkets invecklandei den mest hårddragna formalism, utan afseende på huruvida detta låter sig förena med verkets reala utveckling. En följd af dessa sträfvanden har blifvit dels en storartad styrelse, Kvars afiönande enligt sednaste stat uppgår till 33,250 ;dr, vaktbetjeningen (1500 rdr) oberäknad, dels ett åsidosättande af den tekniska afdelningen, hvilken betraktas blott såsom ett bihang till verket, ehuru denna rätteligen torde böra anses såsom verkets grundmur. För ett närmare förkiarande af detta förhållande, torde lönernas olikhet i något mån kupna tjena till ledning. Linieintendenterna