Åtskilliga uppgifter ha varit synliga i tidningarne om hvad som skall ha tilldragit sig i svenska statsrådet under den påskaftonen hållna konselj, då frågan om rikets ständers skrifvelse i norska frågan der var föremål för öfverläggmng. Uppgifter i: detta hänseende ba till och med varit per telegraf meddelade till landsorten, efter hvad man finner afigår ingångna landsortsblad. Vi torde derföre böra gifva offentlighet äfven åt de uppgifter, som vi i detta hänseende erhållit, och hvilka vi ha anledning betrakta såsom med sanna förbållandet öfverensstämmande, eburu det ligger i sakens natur, att i afseende på dylika uppgifter viej kunna ikläda oss någon garanti för riktigheten af hvarje detalj. Hvad vi kunnat erfara är följande: Med anledning af den utaf justit.estatsministern gjorda anhållan med anledning af rikets ständers skrifvelse, skall H. M. konungen ha gifvit tillkänna sin afsigt, att till risets ständer aflåta ett svar på denna skrifvelse med förklaring, att K. M:t icke kunde dela den uppfat ning af de unionella förhållandena, hvilken hos rikets ständer gjort sig gällande. Det lärer varit denna K. M:ts tillkännagifna afsigt, som föranledt de långvariga och lifliga öfverläggningar, som berättas hafva egt rum. Under dessa öfverläggningar lärer icke blott justitiestatsministern friherre de Geer, utan äfven några andra af statsrådets medlemmar hafva gifvit tillkänna, att de såge sig föranlåtna att nedlägga sina embeten för den händelse K. M:t beslöte en åtgärd sådan som den, hvilken blifvit af högstdensamme ifrågasatt. JÖfverläggningarne skola slutligen ha ledt till det resultat, att frågan om en svarsskrifvelse till ständerna fick förfalla och att K. M:t förklarade, på sätt i Posttidningen halfofficielt blifvit meddeladt, att en lämpligore tidpunkt för revisionsfrågans behandling skulle afvaktas och att H. M:t då sjelf skulle taga initiativet till sakens behandling.