Aftonbladet – 16 april 1860, sida 1

EN FÖRNÄM EYSK DAM. Be Ås VONLIARLIARSEL) JÖPVERSÄTTNING: AP E—a; Sedan, han. länge grubblat.på hvilka medel han skulle använda för att: förskaffa-sig:penningar; befallde tyttmästaren eh: dag Timotheus; att. spätina för. hans telega, ty man kunde redan nu icke: längre begagna släda, och. den, mängd snö, som samlats på åtskilliga ställen, de djupa; hjulspåren och det starka vattenflödet; som uppkommit genori snön ocH isens smälthing, gjorde resa särdeles svår, om icke farlig. Men Petter, som var oåtkomlig. för. all. fruktan af. detta slag, satte sig: bredvid kusken,. och-irdet han sjelf fattade tömmrärne; gafchan sina! hästar: några kraftiga piskslägoch satte dem i stark fort på vägen åt staden. a Hvart, skola, vi fara? frågade Timotheu som;i vid, ankomsten; till.-tullenihade återinträdt i sin befattning såsom kusk. Till Börginästarens; svarade ryttmästaren, i det han skakade sin kappa, som. var alldeles nedstänkt med. smuts. Borgmästaren : stod. i sitt. fönster,. och. såg med : öfvertaskning telegan; hvilken haninycket välvigenkande; men! dock-icke mer trodde sig skolå få sepå sin gård; köra in genom porten. rå Petter steg. beslutsamt. öfver, dörrtröskeln, och;dåshan.i tamburen. blef. varse. fruntimmerskappot; sade: har till-en betjent: Ät din husbonde hemrmå? Jå. Har. han främmande hos sig?, Endast sin syster. oeb.-hennes.dotter. Ah för: d—n b mumlåde Petter! med: sams manpressade läppar. Men det gör ingenting! ) Be A. B. v:ris 74—76, 78—87.