Aftonbladet – 16 april 1860, sida 1

hederlig man, kan intyga att jag aldrig yttrat något enda ord rörande denna sak. De hafva således någon grund, dessa rykten, hvarom jag talar, Petter Abdiewitsch? Jag vill ingenting säga. Hvarföre så hemlighetsfull? Jag svär att vi skola vara fullkomligt tystlåtna. Och, ser ni, det är godt ibland att anförtrö sina angelägenheter åt hederligt folk: Ni är en förståndig man, men ni är ännu ung. Grånade hufvuden hafva en icke ringa erfarenhet och kunna ofta gifva nyttiga råd. Ni fartill Petersburg; skulle ni icke vara glad att någon hyste en vänlig omtaika för er i denna stora stad? Jag känner den. Jag har sjelf vistats der. Verkligen, utropade Petter lifligt, ni har varit i Petersburg! Jag har uppehållit mig. der någon tid och känner fullkomligt till denna stad. Ahl jag skall säga er att det icke är klokt att våga sig till ett sådant ställe, om man icke har några närmare bekantskaper der; men ni har utan, tvifvel sådana?, Inga andra än grefvinnan. Man kan icke önska sig någon bättre! Men jag förmodar, att ni icke genast ämnar slå er ner hos henne,, Nej, visst icke. Då måste ni taga in på ett hotell, kanske till och med för en och annan vecka. Ja, åtminstone för några dagar. Ni tänker förmodligen blifva länge i Petersburg? Jan, svarade Petter och smålogjånyo af förnöjelse... Jaså. Då -törmodar jag att. det: har sin grund hvad man här pratat; och att mai icke så snart får se er på Köstiukoft. Godset Gravskoj. är behagligare, och hvilken lycka att bo der med en hustru sådan som grefvinnan! Men min bästa ryttmästare, hvarföre vill ni ännu förställa er? Svara mig uppriktigt. När blitbrölloppet? Ni gör mig nu en fråga som — — Se så! Då det är en gammal vän som