Aftonbladet – 16 april 1860, sida 1

Det: skulle: göra mig. ett stort nöjes Vänrttar här några minuter. Det är af vänskap för er, endast och allenast för er skull, som jag beslutar mig för, att. åtaga mig. en. sådan underhandling.n . . yttmästaren tackade för detta bevis på tillgifvenhet, gick tankfull till fönstret och börJade trumma med fingrarne på rutan, En stund derefter kom Tobias tillbaka, med ett! uttryckvaf oro och förlägenhet. Nå väl! Hyad svärade hon? frågade Petter; gaf hon ett afslag eller ett bifäll Hvad ni har brådtom! Min syster säga hvarken nej. eller ja. — — — Hon tyckes vara villrådig; och till att börja med vill hon veta anledningen till er resa till Petersburg. Det är min: ensakt F Medgifves, Men min kära syster önskar veta: Om-ni: tänker påvett nyttigt: sättanväfida dessa ttisentals; rubler. Oaktadt ni sedan någoh tid öfvergifvit och glömt bort oss, kunna vi likväl icke upphöra! att: intressera: oss för er Jag tackar er; Tobias, och jag:tackar jemväl fru Elisabeth för hennes vänskapliga känslör,: men det, är: mig icke tillåtet att. yppa en hemlighet som icke tillhör mig ensam. Jag värderar er grannlaga förbehållsamhet. Då EF sä täycket mera på sin plats, söm ett namn af anseende: är inveckladtuti edra plas ner å Jag säger ingenting. : Men folket pratar a mycket mera; och man har berättat om en präktig häst, som ni fålts utoni en mängd andrå? saker, söm äro i hvars mans mun. Jäg kati icke hindra folket: i den goda ståden att prata., OCk det är ioke skäl att göra det, när detta prat hedrar er, när mån derigenom får weta att ni haft den lyckan att ibland hundra rivaler blifva egare till en sådan skatt söm grefvinnan Nathälia. Min kära Tobias, svarade ryttmästaren med ett sjelfförnöjdt leende, sni, som är en