i anslag affli00,000 rår-årligen till fortsättning -af bei Astningsarbetena vid Carlsborg; 38:de punkten, tillst ,rkande-anslag af 240,000 rår !l Carlskronas befästande, och 39:de yunkten, tillstyrkande anslag af 150,000 rår till iRindöns befästande, biföllos, hvarefter ståndet åtskildes kl. !,10. Borgareståndet. På eftermiddagen fortsattes föredragningen af statsutskottets utlåtande n:o 84, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel. Punkterna. 13—19 godkändes utan: anmärkningsvärd diskussion. Vid föredragning af det förslag, mom. 20, Kongl Maj:t framställt för anskaffande af erforderligt befäl vid vapenöfningarne med Stockholms stads och läns beväringsmanskap samt indragning af lifbeväringsregementet, uppstod någon debatt. Herrar Gråå, Hjerta, Ridderstad och Bruhn talade för återremiss. Hr Björck ville ej motsätta sig återremiss, men ansåg att statsutskottet ej kunde i sitt förslag komma längre än: det kommit, samt önskade derföre att förslaget måtte godkännas. Hr Wahlström förklarade, att han ej heller ansåg att något kunde vinnas med en återremiss. Hr Kock talade för bifall. Vid framställd proposition blef utskottets förslag i denna del äfven godkändt. Vidare godkändes utar diskussion punkterna 21—23. Vid föredragning af 24:de punkten, hvari utskottet hemställt, att aflöningsanslagen för de till fjerde hufvudtiteln hörande embetsverk, kårer och stater, med undantag af krigskollegium, krigsakademien och lifbeväringsregementet, måtte af rikets ständer på stat definitivt uppföras, beslöt ståndet, på yrkande af hr Björck; att detta departements kansliexpedition äfven skulle upptagas bland de gjorda undantagen från den !efinitiva löneregleringen. Härefter biföllos vidare punkterna 25-30 utan diskussion, med undantag af att hr Ridderstad, vid föredragning af frågan om den af Kongl. Maj:t nu iskade förhöjning i beklädnadspassevolansen, vidrörde de kostsamma och täta uniformsförändringar som egt rum. Vid föredragning af 31:sta punkten, rörande öfriga till fjerde hufvudtiteln hörande ordinarie anslag, a hvilka någon förändring hvarken blifvit äskad ell eljest förekommit, och hvarvid utskottet hemställt att dessa anslag till oförändrade belopp skall utgå, framställde hr Gråå, huruvida ståndet icke ansåg, att departementschefens lön borde kunna nedsättas :ill 13,500. i stället för nuvarande 15,000 rdr. Hrr Kock och Ekman motsatte sig detta. 5 Vid anställd votering segrade hr Gråås förslag med :0 röster mot 23, till följd hvaraf departementschetens lön således bestämdes till 13,500 rår. Innan man härefter öfvergick till de under denna hufvudtitel äskade extra anslag, föredrogs utskottets betänkande med anledning utaf de af hrr Ridderstad och Brakel väckta motioner, innefattande allmännare frågor angående landtförsvarets ordnande. Hvad utskottet tillstyrkt med hänseende till dessa motioner, en att de ej till någon åtgärd måtte föranleda, ifölls. Hr Brakels motion om nedsättande af en permanent vapenkomit för åvägabringande af en mera systematisk enhet i armåens och flottans beväpning samt dermed sammanhängande ämnen, framkallade någon diskussion. Hr Ridderstad talade härför samt sökte ådagar lägga nyttan och nödvändigheten häraf, äfvensom hr Lallerstedt, som ansåg, att utskottet nog lätt öfverhalkat detta synnerligt vigtiga ämne, som väl förtjent, att mera afseende fästats derå än som skett. Häri förenade sig hr Blanche samt åtskilliga andra ståndets ledamöter. Vid anställd votering godkändes likväl utskottets betänkande med 29 röster mot 22. Vid frågan om -det äskade extra anslaget af 72,000 rdr för anskaffande af refflade kanoner, yrkade hrr Hjerta och Gråå bifall till den häremot afgifna reservationen, innehållande, att detta anslag måtte nedsättas till 24,000 rår, hvaremot hr H. Gahn talade för utskottets förslag, som ock af ståndet godkändes. Likaså bifölls utskottets förslag om beviljande af 300,000 rdr under nästa statsregleringsperiod för anskaffande af 8000 stycken refflade infanterigevär. Hr Blanche anmärkte härvid, att han hoppades man hädanefter ville tillvägagåmed mera omsorg och hushållsaktighet än förut skett, åberopande, hurusom man för några år sedan från Belgien inköpt ett större parti gevär, som befunnits ganska dåliga och föga motsvarande de härför gjorda kostnader, men ville för öfrigt ej motsätta sig anslaget. Hr Gråå talade för bifall till utskottets hemställan, hvaremot hr H. Gahn önskade, att ståndet måtte godkänna den af K. M:t begärda summan för detta ändamål, nemligen 450,000 rdr. Vid föredragning af utskottets hemställan om beviljande af ett äskadt extra anslag af 576,000 rdr för beväringsmanskapets beklädnad, yrkade hr Berger b:fall till utskottets förslag i öfrigt, men anslagets nedsättande, i öfverensstämmelse med reservanternas önskan, till 378,000 rdr. Häri förenade sig hrr Björck, Hjerta och Kock, hvaremot hr Ekelund talade för bifall till det större anslaget. Vid framställd proposition antogs hr Bergers förslag. Utskottets tillstyrkan om beviljande af ewt extra anslag af 150,000 rdr för fortsättande af topografiska kårens arbeten och kartegraveringen godkändes af ståndet, sedan hrr Lindeström, Lallerstedt, Dahm, taaff, Lovn och Rydin talat derför. Hr Björck nsåg, att man ej borde öfverskrida det belopp K. M:t ansett statsverkets tillgångar medgifva för detta ändamål, eller 90,000 rdr, hvilken åsigt biträddes at hr Lindstedt. Hr Wahlström delade äfven denna mening, men gjorde den särskilda framställning, att man skulle bevilja 90,000 rdr för åren 1860, 1861 och 1862 samt derjemte för detta ändamål en gång för alla 50,000 rdr. Alla öfriga punkter under extra-anslagsafdelningen för ifrågavarande hufvutitel, och bland dem äfven utskottets afstyrkande utlåtande i fråga om anslag till Stockholms befästande, biföllos utan diskussion. En inbjudning från ridderskapet och adeln att deltaga i dess beslut om utseende af deputerade inom riksstånden för öfvervarande uf konungens kröning i Norge bordlades. Likaså en af hr Björck väckt motion om understöd af allmänna medel åt aflidne magister Johan Johansons oförsörjda efterlemnade enka och er hvarefter ståndet åtskildes omkring kl. 10 e. m Bondeståndet. Behandlingen at fjerde hufvudtiteln fortsattes från och med 4l:sta punkten samt afslutades. Utskottets framställningar biföllos utom i följande punkter: 42:0o, om anslag till underhåll af beviringsmanskapes beklädnad, der-id man i öfverensstä:. melse med reservanternas förslag på Erik Erssons och Jonas Anderssons med fl. förordnazde, bestämde sis för nedsättning till 378,000 rdr. 43:0, om anslag till topograäs! a kårers arbeten, dervid på Anders Erikssons, Rose overge, C. A. Larssons och August Anderssons yrkan summan blef nedsatt från 50,000 till 30,000 rdr om året. August Andersson försökte till och med få den nedprutad till 27,000 rdr; men man ansåg sig icke hafva negon möjlig utsigt att vinna ett sådant resultat. 50:0, om tilläggsanslag för särskild redovisning at samtliga kostnaderna till de clika föremål, som tillhöra krigskollegii förvaltnin: hvilken framställning på C. A. Larssons framstå! .u.ug enhälligt afslogs. I fråga om 44:de punktc 4:de mom., angående statens öfvertagande af ar cs hela pensionerings väsende, uppstod någon mn eningsskiljaktighet, som ledde till votering, dervid utskottets framställning, bifölls med 48 ja emot 35 nej. — re