Aftonbladet – 12 april 1860, sida 1

sus, damascherade klingor med fästen, hvilka skulle hafva väckt en paschas afund,och bössor, tillverkade utaf de skickligaste mästare, somliga med kolfvar, prydda med allehanda sirater, ja till och med juveler, några så lätta, att de tycktes gjorda enkom för en qvinnas späda händer. Sedan han beundrat den ena efter den andra, tög ryttmästaren en bastant och särdeles tung bössa, på hvars pipa var inbrändt namnet af en utmärkt vapensmed, och gick derefter in i salongen. Sedan theet var drucket, anmälde Clemers att släden var i ordning. Står eders nåd ännu fast i sitt beslut att deltaga i detta jagtparti? frågade Petter; luften är kylig och natten mörk., Jag har icke ändrat min meniog, svarade grefvinnan. Ju mörkare natten är, :. esto lifligare spelar fantasien — och vår utflygt blir då ännu mera romantisk. sÅtminstone ber jag er, att ni tager väl på er. Oroaer icke för mix skull, utan låt öss fara nu, svarade den romaneska Nathalia, i det hon svepte om sig sin skinnfordrade kappa och tog sitt cigarrfodral ur betjentens hand). Hon satte sig upp i slädan och Petter tog plats midt emot henne. ,Kör! utropade denne, i det han vände sig till kusken. Hvad för slag! Är det du, Timotheus ? Jag har icke velat afstå nöjet att kuska för hennes nåd åt någon annan, och öm vi få se några värgar, så skulle en annan måhända blifva förskräckt. sOch ni blir det icke? sade grefvinnan med darrande röst. Nej, nådi fru, icke för min husbonde eller för mig... men för er, kanhända. ) I Ryssland brukas med mycken fördel; att fruntimmer, jemväl deallra förnämaste, röka både cigarrer och cigarretter. I Petersburg och Moskwa och måbända i ännu flera städer rökas likvisst endäst momhus, ty att der röka på gatorna skulle anses högst opassande och är dessutom förbjudet. Cl rara — Hen)