Aftonbladet – 11 april 1860, sida 1

ömhet eller för någon moralisk öfverlägsenhet, utan för sin rang och sin rikedom. Hon hade icke varit läng. gift, då hon blef enka. Så länge sorgetiden varade, tvangs hon till en viss tillbakadragenhet, och hvad skulle hon företaga sig uti en stor stad utan baler, spektakler och utan konserter? För attförströ sig under sin ensamhet beslöt hon att besöka sina egendomar, hvilka hon ännu icke kände till. Hon hade icke den minsta föreställning om lefnadssättet i landsorten, och hennes bekanta gåfvo henne en fantastisk målning deraf. I stället för de lysande boningar och leende trädgårdar, om pryda Newas öar, skulle hon der, sade -man, icke finna annat än vidsträckta betesmarker, dystra skogar, kojor af trävirke och råa, obildade menniskor, sådane som hon aldrig hade sett förr och hvilka icke kunde ett ord franska och voro okunniga till och med i de första grunderna af polkan. Men dessa berättelser retade Nathalias nyfikenhet och gjorde henne ännu fastare i sin föresats. Hon sig framför sig i inbillningen en hel rad af underliga taflor, ovarliga händelser, romantiska äfventyr. Uti den ungdomliga lyftningen af hennes inbillningskraft. fattades det föga att hon icke betraktade sig så-om en af dessa oförskräckta resande, hvilka af kärlek till vetenskapen blottställa sig för de största faror; och med hvilken stolthet skulle hon icke vid sin återkomst omtala för en öfver hennes mod förvånad krets af åhörare, alla de.be: svärligheter, faror och sällsamma omvexlin. gar, som hon erfarit under sin upptäcktsresa Hon reste med denna förledande tanke och for, utan: att stanna, ända till Kostinkoff, de: hon trodde sig se första profvet på detta slags halfvilda menniskor, som man hade beskrifvi för henne. Petters utseende, sätt och språk tvade henne till en början; sedan fann hor att han cegde en rättskaffens,. hederlig och