AR B. ÅA. VONLIARLIARSKL) ÖFVERSÄTTNING AR K—6: EN FÖRNÄM RYSK DAM. . Genom att så vältaligt utbreda sig om sin moderliga ömhet och genom det svulstiga beröm hon gaf sin dotter, hade Elisabeth icke på ryttmästarens sinne gjort det intryck, som hon önskade. Tvärtom: hon hade gjort honom ganska orolig. å Hon vill bli utaf med Pauline, tänkte han vid sig sjelf; hon kommer att gifva henne sin välsignelse, men ingenting mera; och huru skall jag kunna slå mig ut med så litet som det jag eger? Smekmänaden kan icke räcka beständigt. Antag att. .den kunde räcka i tre eller fyra år; det vöre i alla fall en ovanligt lång smekmånad. Derefter skulle jag vara nödsakad att åter ingå i tjenst, ty med en så ringa inkomst som min och hvilken till hälften åtgår till att betala räntan på skulder, dem jag aldrig kan afbörda mig, htru skulle jag bära mig åt för att bestrida en hustrus alla utgifter? Hvar skulle jag täga penningar till uppköp af kläder, schalar, hattar och an dra grannlåter? Jag vill till och med icke en gång tala om barnen, en ny anledning till bekymmer, ännu en orsak till ruin. Nej, nej, jag skall icke låta fånga mig som en obetänksam sparf på den limstång, som denna goda mor så behändigt satt ut för mig. Jag kan gerna komma hit ibland och promenera med Pauline i den vackra nejden, samt stundom dricka t6 här under det jag pratar ) Se A. B. n:ris 74—76, 78 och 80.