EN FÖRNÄM RYSK DAM. AF B. ÅA. VONLIARLIARSKL) (ÖFVERSÄTTNING Ar N K—6G. Det finnes sådana i stor mängd,, svarade den skalken Timotheus, som ganska väl förstod hvad hans herre önskade veta, men som vilie straffa honom: för det att han icke talade mera öppenhjertigt med honom. Två werst härifrån bor en handlande. Och ännu längre bort? En gammal enka med sin son, som varit skrifvare vid en af våra domstolar., ; Finnes det inga flera? Det har jag icke sagt. Några werstlängre bort ligger byn Winselki, derefter Korometz, och sedan det stora godset Grawskoj. Hvem tillhör detta gods? Grefvinnan Bieleritska; men hon bor der icke. Hennes gods skötes af en förvaltare. Jag menar utropade ryttmästaren, som slutligen, enligt kuskens önskan, nödgades tala rent språk: Är det inte här i grannskapet som hon bor, den der enkefrun, som vi träffade på bärom dagen i den der gula kaleschen? Elisabeth Kotschinka? Jo, visst. Känner du till bennes landtstille?, Ja, bevars. Jag har varit der mer än en gång med er far under hennes mans lifsid, och den goda frun har med sina egna, vackra händer gifvit mig mer än en silfverrubel.x Som du användt till att köpa bränvin för?, Ack, så vi talar! Jag, som afskyr brän) Se A ID r:ris 74—76 och 78,