Aftonbladet – 4 april 1860, sida 1

motheus, tillade ban högt, kör till enkans gård. Är det ännu långt dit? Den ligger på andra sidan om den här skogen, och vi äro tvungna att göra en omväg för att undvika denna sumpiga väg. Någon tid härefter, omkring julen, när marken är betäckt med ett tjockt snötäcke,; ser man mycket vargar här i trakten, och då äro här de allra ypperligaste tillfällen till jagt, och rätt putslustiga jagter senl, Med små, späda grisar, som man begagnar för att locka till sig rofdjuren Ja, man måste hafva grisar med sig. Om ni vill, skall jag säga till åt Mathias, herden, att han behåller två sådana för er räkning, och ni skall få riktigt roligt.Har du någonsin jagat på det der sättet? Ja, flera gånger; en dag bland andra tillsammans med mitt syskonbarn Feodor. Vi voro här i denna skogen, beväpnade med tvenne goda bössor. Jag sade åt Feodor: Drag då litet i svansen på kräketo, och han gjorde så; knappt hade grisen frampipit några gälla skrik, förrän vi sågo vargarne komma från höger och venster, från alla sidor, och då...... : Håll ett ögonblick! Huset, som jag ser der midtuti en björkduänge, skulle det händelsevis vara det, till hvilket jag ämnar mig? Alldeles. Håll stillal Ryttmästaren, hvilken, såsom vi redan haft tillfälle att anmärka, fästade stör vigt vid sin klädsel, steg ned på marken, dammade af sina skor och sin mössa, jemkade litet sin balsduk, knäppte igen sin rock, vred upp sina mustascher, för att få dem riktigtspetsiga, och steg derpå åter upp i åkdonet. Ett ögonblick derefter anlände ban midtför en byggnad af ruskigt utseende och mera lik en bondes stuga än en berremans hus, Han