bättre, men min Kusk har Fagt Wiz att Di 1cke vill göra er af med dem.x ; Jag skall afstå dem åt er. VerkligenI Jäan Ocoh till. hvilket pris? Hör på, mih bästa ryttmästare, ni bar förvärfvat er min tillgifvenhet och ni bör Veta att Tobias är lycklig, då han Kan bereda ett nöje åt en vä:. Jag skänker erhitt trespatn, och jag vågar trö att Man knappt skal: fimna några vackrare hästar i hela trakteh. Kom. så gå vi och se på dem. ; Vid dessa ord tog han ryttmästaren med. sig, hvilken var både glad och förlägen öfver en sådan frikostighet. Stadsfiskalen åtföljde deth, och Demetriusqvarblet i salötigen högst flåt öfver Utgången afsin misslyckade: drifto. Pauline stod vid fönstret. Skolmästaren närmade sig henne med ett sockersött leende. Tillåter ni mig, sade han, att sätta mig bär Dhös er ?n rg Jag kan icke hindra er derifrån,, svarade den unga flickan något snöft. Ni är sträng mot migri.dag. Icke mer än andra dagaro vill likväl tro vatt förhållandet icke varit sån Pro hvad ti behagar. Säg mig, mamsell Pauline, hvarföre har ni degva vackra klädning? Jag vill minnas att ni förr gjorde er ett nöje af att påtaga en då jag skulle komma hit? Och nu? : . Nu hair ni prydt er med den för en annans skull. Jag förstår er icke. Ack!l Pauline, återtog skolmästaren, efter ett ögonblicks tystnad, ni har orätt. Ni inser kanhända icke hvilket fel ni begått. Ni