— har han sagt för sig sjelf; — görom hva man gjort mellan Paris och Versailles, oak tadt der på den linien redan förut äro ej min dre än tvenne jernvägar, nemligen en train wayl Anläggom ett par hjulspår af jern sättom härpå en rad af waggoner eller ett på: monsteromnibus, spännom framanför ett på goda jylländska hästar och låtom oss sålunde taga en 3 eller 4.000 menniskor en bloc til ett pris af endast — 8 skilling personen! Endast 8 sk. — hurrah! — för att komma Iden styfva danska milen ut till Klampenborg. att förbyta hufvudstadens qvalm mot den fri ska sjöluften vid kusten, den svala skuggan under bokarnes yfviga löfmassor, att kunna dricka sitt kaffe och öppna sin medförda matkorg i någon af backarna kring Fileverket! Jag behöfver ej säga er hur mycket allt detta är egnadt att väcka allmänna sympatier och att göra herr Skrams plan till en brinnande fråga för ögonblicket. Förslaget blef häromaftonen gjordt till föremål för en allmän diskussion vid ett af hr S. utsatt offentligt möte af för saken intresserade. En komitå blef dervid nedsatt för att närmare pröfva projektet och förbereda det så, att det må kunna i fullständigt skick öfverlemnas till en aktieteckning. Att saken har sina svårigheter, lider intet tvifvel; bland annat är väl att bemärka att, då expropriation härvidlag svårligen kan ifrågakomma, det hela ull en början beror derpå, huruvida de enskilda jordegarne vilja för penningar och goda ord afstå den för banan erforderliga sträckan, men med de goda krafter komiten redan eger inom sig torde dock detta kunna åstadkommas. Ett annat är, om hr Skrams beräkningar befinnas vara fullt nöjaktiga. Emellertid har man åtminstone fått något att tala om, annat än riksdagsförhandlingar och slesvigska ställningar och förbållanden, och redan detta är en vinst. Från Klampenborg och Dyrehaven till Marienlyst och Helsingör är språnget lätt på papperet (jag respekterar de trenne milen i verkligheten). Ni vet att Marienlyst för ett par år sedan förvandlades till en badort, efter att i längre tid hafva varit ett charmant italienskt slott och en makalös park — fill ingen den ringaste nytta. Som badort har stället lyckats på kort tid vinna en hög grad af popularitet och berömmelse. Som belägenhet betraktadt är det måhända också den vackraste badort i verlden, och hvarje sommar har dessutom sett nya förbättringar och tillkomna agremanger hvad angår etablissemanget sjelf. Till denna sommar öppnasen ny väldig byggnad för badgästernas herbergerande på sjelfva stället (många hafva hittills måst nöja sig med att bo i Helsingörs stad och rundtomkring i trakten.) Det är en byggning i den mest fantastiska stil, men fullkomligt passande både för sitt ändamål, gästernas comfort, och för hela den karakter en badort helst må ega, af någonting lätt, glädtigt, sybaritiskt, om man så vill. Det är ett irreguliert helt af luftiga balkonger, af eleganta verandor, af mobhriska terrasser, och det ligger vid sjöstranden som ett fepalats, afstickande sällsamt mot Kronborgs mörka, allvarsamma och massiva borgmurar. Man väntar sig i sommar en lyster? badsejour för Mairenlyst, och det är något, som talar för att man ej härutinnan skall missräkna sig. H. M:t konungen tänker äfven för sin del redan på sin villeggiatura?. Han räknar timmarna till vårens ankomst på fullt allvar, och hans bestämmelse är redan tagen att då, om ej någon ny liten mystisk extratur mellankommer, genast flytta härifrån till — Glicksborg. Det är ändå ett stycke söderut, och han befinner sig ej i samma lyckliga läge (när var en konung fullt lycklig !), att kunna rå om sig sjelf, såsom t. ex. kammarherre Berling, hvilken för närvarande solar sig under Neapels himmel och, lustvandrande vid Vesuvil fot, ?procul negotiis, tager sin dag lätt, sedan mången här hemma endast alltför mycket måste, antingen han vill eller icke, Sysselsätta sig med den tanken; att man framför allt i politiken vandrar för jemnan öfver en vulkan. Jag menar, att jag, utan att sjelf komma in i politik, här kan förträffligt sluta min kurir med en liten notis, hvilken i sjelfva verket är mera litterär än politisk. Det beter, att M. Goldschmidt har gått in? i Berlingske Tidende?. Man har på längre tid ej synnerligt afbört denne författare, hvilken dock några år spelade en rol och hvars penna eger många förtjenster, som af ingen bestridas. Plötsligen berättas det nu, att hufvudredaktö) ren prof. Holst skulle hafva vunnit denna penna för nämnde tidning, och ryktet bekräftas på sätt och vis af den omständigheten, att Goldschmidts namn verkligen förekommer under en längre artikel, påbörjad för blotti några dagar sedan i den Berlingske?. Man I vet redan att nämna vissa detaljer och den summa, för hvilken hr G. skall tagit ?fastj engagement? i bladet. Allt detta skulle ejj. vår gamla vän Nathanson hafva anat denl tiden han, som chef för Berlingske Tidende?, lagligen figurerade bland Corsarens? träsnidt; men mycket oväntadt sker i denna verld, och .man mycket tål förrn man förgås, såsom det heter i Frithiofs Saga. S. B. NORGE. Vårsillfisket vid hela norska kusten har lemat 710,000 tunnor. En storm som rasade den 10 och 11 sistidne December, anställde stor förödelse på indöna. Andenäs kyrktorn blåste ned och föll