ESRI g ORPEt TEEMEER PITE råg delspapper på korta betalningstider med lätthet finna placering, svårigheter vid inteckningars placerande möta. Om det ända tillsednare tider hos oss varit jemförelsevis lättare. än i andra länder, att använda jinteckningar, så har orsaken legat deruti, att stilgången p. verkliga handelspapper med korta betalningstider icke varit särdeles stor; men i den män sådana papper, med handelns och näringarnas stigande utveckling samt kreditbrukens förbättrande, blifva mer och mer tillgängliga, skall svårigheten att hos kapitalister omedelbart p!acera inteckningar blifva allt större och större. Men oaktadt kavitalisten föredrager handelspapper framför inteckningar, så skulle likväl äfven de förra finna en ganska trög placering, om affärsmannen icke egde annan utväg än att sjelf erbjuda dem åt kapitalisten. Man har derföre längesedan insett behofvet af en medlare mellan den låntagande affärsmannen och den långifvande kapitalisten. Detär bland annat för detta ändamål bankerna äro inrättade. Om det är nödigt att hafva en medlare mellan affärsmannen och kapitalisten, så måste det vara än mera nödigt, att en sådan finnes mellan denne och fastighetsegaren; och det är denna bestämmelse, som hypoteksinrättningarne hafva att uppfylla. De träda i de enskildas ställe och låta all omedelbar beröring mellan låntagare och långifvare upphöra; de undersöka de säkerheter, hvarje lånsökande erbjuder, och, så att säga, allmängöra panten. ÅF kapitalisten lemna hypoteksinrättningarne sina egna förbindelser, hos oss kallade obligationer, som i stadgard ordning inlösas, och för hvilka räntan alltid är på dagen att påräkna. Utom fördelen af den lägre räntefoten, beredes fastighetsegaren den ännu vigtigare att, genom årliga afbetalningar å kapitalet, inom viss tid småningom amortera sin skuld, och detta är det enda sätt, hvarpå jorden kan återgifva de kapitaler, som i henne nedläggas. Utan fara kan icke jorden belastas med lån å korta betalningstider. Det fordras, att krediten här uppträder i en form, som, jemte säkerhet och beqvämlighet för kapitalisten, medgifver operationer för en längre tid. Det har lyckats hypoteksföreninga ne attlösa dena uppgift och till ömsesidig fördel för lånifvare och låntagare undanrödja de svårigeter och betänkligheter, som alitid äro förenade med den omedelbara belåningen af inteckningar. Dessa inrätningar hafva derjemtc skapat ett nytt slags papper, som med tiden ch i den mån, deras organisation blir fullt etryggande och ändamålsenlig, skall vinna illt större och större förtroende. De obligaioner, som hypoteksföreningarne i inteckningarnes ställe utsläppa, hafva nemligen den iubbla egenskapen, att, i likhet med hanlelspapper, vara grundade på ettverkligt värte, det minst förgängliga af alla, och derjemte liksom statspapper, ega ett noteradt pris, hvartill de kunnaafyttres. Erfarenheten ar visat, att vid politiska skakningar,hyposinrättningarnes obligationer bibehålla sig ättre i kurs, än statspapperen. Med få ord kan hypoteksinrättningarnes än-lamål sägas vara att förvandla så stor del som nöjligt af den sväfvande skuld, som hvilar på irden, till fonderad skuld; och detta ändamål r stort nog, för att förtjena understödjas. -I ndra länder hafva oct bypoteksinrättninarne i en eller annan form blifvit af statsnakterna understödda, och allestädes äro de f allmänna meningen uppburna. Hos oss er hafva de helt och hållet blifvit lemnade sig sjelfva och man får icke så sällan höra eras nytta på fullt allvar ifrågasättas. Det må väl vara sannt, att emot det sätt, varpå en del hypoteksföreningar sköta sina iåneoperationer, många anmäkningar kunna med fog göras; men man för icke fördöma ystemet för den mind:e lyckade tillämpninsen och skrifva på-dess räkning hvad som närfutit från en bristfällig organisation eller ett förbiseende af föreningarnes rätta bestämmelse.n De åsigter, som komiterade här utvecklat, torde svårligen kunna motsägas. Också bevisar den stora utbredning, som hypoteksinrittningarne vunnit i andra länder, huru allmänt nyttan af dessa inrättningar blifvit ertänd. Ganska a-märkningsvärd är den af komiteråde anförda omständigheten, att man i Sverge tidigare än i flera andra länder sökt bereda den skuldsatte fastighetsegaren tillfälle att på så fördelaktiga vilkor som möjot undfå lån. Allt ifrån riksbankens första stiftelse har den lemnat lån mot pant ilandtoch stadsfastigheter. Lånerörelsen bar dock tals varit bämmad, då bankens egen ställing d rtill föranledt, stundom ock för vida utsträckt — t. ex. 1761, då fastighetsbeliningen uppgick till mer än trettio millioner riksdaler silfvermynt — hvarefter en indragning blef af nöden och jemväl vidtogs. Med är 1770 upphörde banken för en längre tid med all fastighetsbelåning. Först med 1515 ppnades på grund af 1812 års stinders beslut, ånyo denna lånerörelse, hvartill ständerna anslogo, utom hvad som kunde inflyta för de utestående fastighetslånen, 300.000 rdr bko, a!t utgå under 6 år. Samtidigt med denna lånerörelses återöppnande väckte prosten grefve Schwerin (vid 1815 ärs riksdag) ett mera omfattande förslag till reglering af fastighetskrediten. Förebilden bärti!l var hemtad från de preussiska hypoteksförettingarne. Under namn af kreditkassor skulle i landsorten upprättas offentliga låneanstalter, ämnade till biträc endast för jordegare på landet. Till en b ; in SO sådana kreditkassor inrästas, nem Igen 1 ristianstad, Linkö ing. Marestad och Westeråsg. Deltagarne i Sn skulle lemna den första inteckni i egendom för hälften af tin då kassan emottog denna inteck egaren erhålla ett bevis derom, hvilket betraktades såsom zaktiebref, hvarefier fastig20 ie