Aftonbladet – 29 mars 1860, sida 1

legans ädelsinnade kusk; och inori några mihuter befann ryttmästaren sig omringad, af en falrik skara. nyfikna. Bland denna samling upptäckte hans blickar en ung vacker flicka, bvars bleka -ånletsdrag och milda leende öfverraskade hovom. I samma: ögonbick närmade sig en:-stor, fetlagdherre och räckte honom: förbindligt handen: : Heder och tack! utropade han, ni har gjort en. ädel gerning; .må Gud. löna er derför! Men, jag ber er derom, säg mig för åll:del hvem jag har att tacka min. systers och. systerdotters. räddning för. Det är en ganska, enkel. sak jag gjort, svarade Petter något förlägen, under: det han sneglade åt alla. gdor efter.den andra hälften af sin rock. :Kaleschens kusk. kunde. icke längre styra sina -hästar och vagnstången.— enrhvar sjutton dj—-r har. deneländiga kläla tagit vägen? : ? ; Åh! Ni har handlat utmärkt bjeltemodigt! Ni är alltför god. ..Det. gafs, icke något annat -medel ;-att-bindra :det der :åkdonet att störta ned, i :brådjupet ochman måste väl...... Dessa ord blefvo afbrutna af-ElisabethKot kina, som närmade sig ryttmästaren med förklaring att hon. och hennes dotter hade hor Dom att-tacka för lifvet. och: att ;hon aldrig skulle. glömma för hvilken dödlig. fara han Baderblottställt sig sjelf för att rädda dem, som för honom voro helt och hållet obekanta. i Detta vär min syster och detta min systerdotter, sade den korpulente mannen i det han visade på Plisabeth och den. bleka unga flickan med det milda leendet. Jag, jag är Tobias Petrowitsch, borgmästare i denna stad, och nu skall ni komma och äta middag. hos OSS.n ? Petter, som Hade bibehållit vanan af den snyggbet som råder inom det: militära lifvet, betraktade förlägen sina nedsmutsade kläder, och sin sönderrifna rock, samt tvekade att antaga denna inbjudning; men. borgmästaren tog honom under armen. och förde honom med sig genom-staden. Bakom -honom kommo Elisabeth och hennes dotter,