Aftonbladet – 29 mars 1860, sida 1

ulmålad täckvagn, dragen af fyra temligen Imäka hästar. På koskböcken satt n lång, tsvulteh kusk och bredvid honom en -myeethten bönde, som skulle föreställa betjent. jöcka lädergardinier bortskymde de personer, m sutto inuti Göta Patriarkäliska fortskaffingsmedel, hvilket, oaktadt de fyra hästkrafterna, med möda fullade fram på den knaggliga vägen. ! ! i Ryttmästaren saktade farten för att följ: efter et:a besynnerliga åkdon, och då hah såg att Timotheus betraktade det med Niflig uppärksamhet, frågade han Honom om ban isste hvem det tillhörde. i HJän, svarade Timothöus, det är Elisabeth Kötschkinas kalesch, heniies gom är syster till orgmästaren i staden. Hennes man dog för icke längesedan och efterlemnade åt henne, nligt hvad man påstår, en ganska vacker undt med bankosedlar, hvilka hon gömt så äl, att icke en gång hennes bror kunnåt få tt på dem. Hor har endast användten del dem till inköp af ett fömtiotal bönder tilljka med en liten egendom, som icke ligger Ikögt fiån er egen. Men jag funderarpå uru det hänger ihop med den der vagnen; an guppar och Slingrar som om någonting de gatt sönder på den.n nde 5Ja, du har rätt) Utrtopade Petter, den ekar i hvarje ögonblick, liksom om den vore irdig att välta för hvarenda a på vägen: ur skall man bära sig åt med den? I Det synes tydligt, sade Timotbeus med sitt vanliga lugn, att sprinten i vagnsstången är lös, och jag vet icke huru det skall gå då i komma närmare stoden, till den branta Nenne och bron dernedanför, som är fasligt len, och räckverket, hvilket är skört som fnöske, och till på köpet går vägen der utmed ett brådjup. Se bara hur det bär utaf; vid Sankt Nikola! f-n sjelf skulle knappt kunna hejda hästarne sedan de kommit i den der farten. 3 Vid åsynen af den fara, som hötade, gjorde ryttmästanen ett Utrop af förskräckölse. Nästan på samma gång genljudade ett genomträn