Aftonbladet – 29 mars 1860, sida 1

T EET a mungipan och urden andra utblåste hvirflårväf rök, med en synbar tillfredsställelse öf-rsin myndighet, val stadens borgmästare. id hans sida höllovsig med ett tydligen ma eradt aktniggsföllt uttryck föreståndaren fö de allmänna: skolorna; Demetrius Lukiawitsoli; ch stadsfiskalen, båda temligen löjligt ut: styrdå och båda två försedda med hvar sin: långa pipa. : Öaåktadt sin respekt för en så betydande jerson som hert borgmästaren, och oåktadt den uppmärksamhet, som han; för en vissorshks skull, vid hvarje tillfälle visade honom. HadeDemetrius icke dragit i befänkande att ötsäga honom och att inleda en dispyt med onom rörande de medel, som den österrikiske jonglören måste hafva användt för att. Kunna inlägga en så beundransvärd vighetoch spåbbhet i gina Töre!ser. Borgmästaren, som ansåg sin opinion för den riktiga, höjde på axlarne. Den envise skolföreståndaren vände sig till en7af sitt grannar för att få frågan gjord. Är det ickesannt, sade ban tillshönom, att Man endast gehöm fett oerhördt tålåmod och blott så småningom kan bibringa öppen en sådan vighet?Py, ser ni, buru ånga saker åstadkommer man icke genom tålamod? Man uppreser monumenter-och man iNtik genom denna dygd. Omen menniska dagligen lägger af endast en rubel; så Hir hön Futligen millionär. som huru många år? utropade stadsfiskälen, som geriast gått öfver på borgmästarens sida. ? j Vid denna fråga utbrast den hederlige Tobias Petrovitsch (så hette borgmästaren) i ett högljudt skratt; grannen som Demetrius utvalt till skiljedomare gjorde detsamma, och i och hållet 5 som af detta bitande skämt h lt och hållet bragtes ur koncepterna, tog ipan ur munnen och aflägsnade sig med en ahstrykning af: dåligt lynne. I detta ögonblick, anlände egaren till Kostinkoft, sittande i sin telega vid sidan af Timotheus, till en krökning af vägen, i närheten af staden, på samma gång som en tung,