AF OB. A. VONLIARLIARSKLS ÖFVERSÄTTNING AF K—c. . S Uti en aflägsen landsort i vestra Ryssland, på stranden af den lilla floden Kormoretz, ligger en herrgårdsbyggnad, som fordom tillhörde Petter Abdivitsch Poleveloff. År 185x var Petter ryttmästare vid ett ublanregemente, då ban genom fadrens död kom i besittning af den lilla gården med underlydande jordezor. Hans moder lade dött några år förut, och som han icke egde några syskon, ansåg han. sig bira lemna tjeasten för att sköta sin egendom, Petter var vid denna tid en man om tjugoåtta år. Medelmåttig till växten, hade ban breda axlar, stora händer, låg panna, svart och sträft här, hvita tänder och ögon utan något bestämdt uttryck; med ett ord, ett ganska Vanligt utseende. Den vackraste yrydnad i hans ansigte var ett par ovanligt fvora mustascher, som räckte ända upp till örvoen. En af hans förnämsta egenskaper var att han red utmärkt väl. Den oväntade nyheten om den förlust, som roman, Alexandrotafhmar från en gämmal ocy bar gjort sig känd sotå I iyckligaste romanoch novellförfattare på senare tider. Han dog år 1852, tödast några och trettio är gamrbål, öch blatit haärs efterlemnade litterära alster har förevarande novell blifvit läst med mycket nöje såväl i Ryssland som i utlandet. Den utkom i S:t Petersburg redan år 1833. Öfvers. anm.