med mera tålamod afvakta det ögonblick då han skulle få sätta sig till bords, gick han :JIerpå ned på gården och besökte alla till herrgården hörande byggnader. Det var en bedröfl:g besigtning; trädgårven i oordning, stallet tomt, qvarnhjulet sönderbrutet och ett dussin utsvultna bundar, som ttjöto utanför några ruskiga, förfallna hundkojor. Han gick åter in i rummen, ganska nedslagen öfver sina upptäckter, men i förhoppning att uti matsalen åtminstone finna Conrad med servetten under armen, enligt den seu som blifvit införd af hans fader, hvilken icke skulle hafva ätit em brödbit utan att hafva hela raden domestiker uppställda bokom sig. Ingen menniska, och icke den minsta skymt f någon middagsmåltid! Han ringer; man svarar icke på hans kallelse. Han ringer ånyo, och denna gång ganska häftigt; ändtligen hör han tunga steg nalkas och blir varse den samle kocken, utstyrd i den allra gröfsta kläJedrägt. Åh! är det du, Prokop, sade ban; hvad Ju. blifvit förändrad! Jag bar svårt att känna en dig.p Det är ieke godt att lefva då husbonden ir börtan, svarade Prokop. ,Många barn, inga illgångar; man åldras hastigt under sådana bekymmer., å : Har du lagat i ordning min middag ? utropade kaptenen, som icke hade någon lust att alhöra Prokops klagovisor. Huru skulle jag kunna laga till middag it er? Här finnes ingenting. Huru, ingenting? Nej. Endast en gås och en anka, som ligga på ägg: man kan icke rycka dem bort från deras ungar. Det finnes hvarken någon skinka eller njure, och all käl har blifvit uppäten under fastan. Måtte fen anamma dig! Jag måste emel