Aftonbladet – 28 mars 1860, sida 1

gå bellre och säg till honom att han lagar i ordning middag åt mig... Låt mig se, hvad skall jag äta? Först och främst ingen soppa; nej, en stekt gås eller anka. Skall ske. Öch så några bitar skinka. Skall bli.n Eller stekt njure. : Godt! Om ni vill hafva litet tålamod, så skola alla edra befallningar om ett ögonblick blifva verkställda. Gå och skynda dig: Förvaltaren gick, och rytt:nästaren satte sig ätt betrakta de olika föremål, som omgåfvo honom. Det första som ådrog sig hans uppmärksamhet var bokskåpet; men åsynen deraf återkallade hos Petter endast ett smärtsämt minne. Huru många gånger hade icke dessa olyckliga böcker förbittrat hans barndom! Haru många tårar hade icke ett förargligt compendium ur geografien, som han skulle lära sig utantill, kostat honom! Huru många gånger hade han icke blifvit utan mat och måst ut-. stå de hårdaste straff för andra förhatliga böckers skull! I detta ögonblick kände han en outsäglig tillfredsställelse vid ätt se dessa sin barndoms fiender öfverhöljda med damm, och han betraktade dem med ett djupt förakt. Några gravyrer, symmetriskt ordnade på väggen emellan spiseln och dörren, uppväckte hos honom andra känslor. En af dessa gravyrer föreställde tvenne vackra barn, hvilka i skogsbrynet öfverraskades af en uthungrad varg och plötsligt räddades undan en öfverhängande fara utaf en stark och vig hund. Han påminde sig det intryck haa ofta känt vid betraktandet af det glupska djurets öppna gap och gnistrande ögon. Han ville se det omigen och försökte tålmodigt att med fingret skrapa undan dammet, som betäckte glaset och den af ålder svartnade ramen. För att