Aftonbladet – 28 mars 1860, sida 1

drabbat honom; gjorde på honom ett eget in-) tryck. Han gret icke, men till hvarje officer, som ban mötte, sade han: Du vet icke hvad som händt mig? Föreställ dig att min far! är död. Derpå vred han upp sina mustaseher och gick vidare. Natten efter den dag, då han emottagit detta sorgebudskaäp, sof Petter illa; men dagen derpå vär han redan lugnare, och innan en vecka förflutit hade han återtått sin vanliga goda sömn. För att vara rättvisa; böra vi nämna, att den flegmatiske faderöch moderlöse utige mannen just aldrig smakat familjelifvets glädje. Ifrån sitt nionde år hade han varit instängd i en pensionsanstalt. Sedermera hade den stränga tjenustgöringen och det långa afståndet från de städer, der hans regemente var inqvarteradt, endast högst sällan tillåtit bonom att göra ett kort besök hös hans föräldrar. . z Tr En klar : dag i Maj månad anlätide en telega) till Köstinkoff (så bette Petters egent dom). Utur åkdonet steg en betjent, omkring trettio år gammal, och derpå ryttmästaren, pejdaramad och försedd med långt skägg. På fem år hade han icke -beträdt tröskeln till fiderhehemmet, på fem år hade han icke återsett de ställen, der hans barndom förflutit, icke kapellet, som föll i ruiner, ej heller de gamla lummiga ekarve eller den obetydiga lilla byn, som tillhörde honom, eller hålsen, som förde ned till än, och slutligen e ieller det hus, der han var född och Iket skildes från trädgården och bondgårdane medelst simpla gärdesgårdar. Då ryttmästären naikades detta hus, utropade han icke: I Herte, se till mig i min ringhet! Och han föll jicke På knä på tröskel; men det låg icke desto mindre något sorgligt i hans blick. I) Klumpig, rysk resvagn. Öfvers. anm.