Aftonbladet – 24 mars 1860, sida 2

AV MM IR KA KJe Vi ha i dag bekommit tidningar från London af den 18, Paris och Briässel af den 19, samt Berlin, Hamburg och Köpenhamn af den 20 dennes. DANMARK. Regeringen har afvikit från sin hittills följda regel, att icke meddela allmänheten diplomatiska handlingar; den har nemligen låtit in;ra i Departements-Tidenden hvad som i ansk-tyska striden sednast försiggåtti Frankfurt den 18 dennes. Deraf finner man att danska regeringen förklarat sig ej kunna gå in på.de vilkor förbundsdagen uppställt, unler hot att göra allvar af den under den 12 Augusti beslutade exekutionen, som hejdades genom kungliga skrifvelsen af den 6 November samma år, samt att regeringen frångår sin len 2 November 1859 framlagda plan om insallandet af en notabelförsamling, hvartill lansk-slesvigska riksrådet och holsteinska ständerförsamlingen skulle skicka lika många lelamöter. Deremot antyder regeringen, att den vill med en nyvald holsteinsk ständerförsamling öppna nya öfverläggningar, fotade på ett cevideradt. förslag till författning, hvilket regzeringen således åtager sig att utarbeta. Tyska förbundsdagen tyckes vilja se detta förfättningsförslag, innan den ger svar å danska kabinettets nu anförda meddelande. En temligen het och personlig diskussion har förts i Folkethinget mellan inrikesministern och konseljpresidenten Hall å ena sidan samt baron Blixen-Finecke å den andra. De förre beskyllde den sednare att hafva förfarit opassande, då han röjt vissa ministeriella förhandlingar rörande jutska jernvägen. Slutligen erinrade baron Blixen professor Hall om hur det gick med Guizots minister, hvarpå hr Hall svarade med att erinra baron Blixen om hur det gick med Polignac. Den 14 Mars afled den slesvigske bonden Nis Lorentzen i Lilholt, hvilken var den förste som hade mod att yttra sig på danska i slesvigska ständerförsamlingen och för detta språks rättigheter kämpade manneliga jemte köpmannen P. H. Lorentzen tills danska språkets rätt blef officielt erkänd. . Den bekante skriftställaren Harro Harring, som under Fredrik VI blef visad ur landet för politiska förseelser och för närvarande vistas på ön Jersey, har begärt hos regeringen att få återvända till sitt fädernesland och sluta sina gamla dagar der — vore det än i ett statsfängelse. FRANKRIKE. . Statsrådet Michel Chevalier har blifvit utnämnd till senator, och medlemmen af lagstiftande kåren Rich6 till statsråd. Michel Chevaliers upphöjelse betraktas såsom en belöning för hans förtjenster om det engelsk-franska handelsfördragets afslutande. . I Paris talas om att franska regeringen kommer att utfärda ett manifest till de europeiska regeringarne, för att förklara orsaken till besittningstagandet af Savoyen. Sardiniens förstoring lärer skola uppgifvas såsom enda skälet till införlifvandet. Tanken på en förstoring af sjelfva Frankrike är, lärer det heta i det franska dokumentet, fullkomligt främmande för den kejserliga regeringen; hon hat I. icke några afsigter på Rben, såsom de tyska: tidningarne påstå. Med ett ord, franska regeringen protesterar mot en politik, som skulle gå ut på att återställa de s. k. naturliga gränserna. 7 Frankrike har åt Sardinien afstått en stor qvantitet ammunition och refflade kanoner, En sardinsk officer har i dessa dagar mottagi denna materiel, som inskeppas i Marseille, för att föras till Genua. TYSKLAND. Preussen. Kabinettet har i en not, medde: lad de öfriga stormakterna, uttalat sina betänkligheter mot Savoyens förening mer Frankrike, både af principiella och materiella skäl. I förra fallet påpekas det farliga ut tillämpningen af principen om de naturliga gränserna och allmän omröstning: Hvad särskildt nu förevarande fall beträffar, anse; kabinettet det farligt både för Schwetz och Tyskland att Alpernas sluttningar afträdas åt Frankrike. En motion om införande af sluten omröstning vid val till landtdagsfullmäktige ha; blifvit afstyrkt af vederbörande utskott. ÖSTERRIKE. . På årsdagen af ungerska revolutionens utbrott hade studenterna i Pesth föresatt sig at; fira det. Omkring 200 af dem samlades på en kyrkogård och nedlade der en lagerkrans med inskriften: Allt för dem, -som stupat för fäderneslandet,. Polisen häktade fler: studenter. De öfriga sökte befria dessa, men möttes med väpnad makt, hvarvid tre blefyc sårade och ännu : flera häktade. Den öfriga befolknirgen lärer ej ha tagit deliuppträdet. Bankiren Perugia i Triest är arresterad på misstanka för någon delaktigbet i underslei under italienska fälttåget. Han hade kontraherat med kronan om att af henne mottac: 60,0007råa .oxhudar inom viss td och sjelt bortslutat dessa i mindre partier till garfvarc m. fl. Då freden oförmodadt slöts måste re seringen rygga sitt kontrakt och utbetalad: on skadeersättning åt Peugias ombud af omring 36,000 rdr bko. Perugia häfde i sin ordning : kontrakten med sina afnämare och yetalade dem i afträde hvar sin andel af 9006 dr bko, hvilken summa han uppgaf vara all: vad han sjelf erhållit af regeringen. Då vågra ej funno sig. nöjda med så litet, utan slagade hos regeringen, blef det upptäckt, at: egeringen utbetalat fyra: gånger så mycket Pervgias böcker synes ej mer än 9000 rar. ch han skyller på sina ombud, hvilka är — FR ov 1jan Bes mnmms em br