Aftonbladet – 23 mars 1860, sida 3

inge dock förberedt oss på ett nytt folknöje? åf civikseradart, helst Kalmarposten är fasligt ond på norrmännen, men icke, om vi läst rätt, unionsfientlig, och E—m i sin Barometer yrkar på unionens totala upplösniog; ty han tror sig, till följd af sin stats. mannablick, kunna gå-i borgen för att man i ryska kabinettet numera icke tänker på att eröfra Sverge-Norge, ja han vågar till och med sitt hufvud mot en simpel kopek (mera måtte det väl i herrans namn vara värdtl), att en. demonstration af det. ryska spöket? mot Sverge kan först,då få någon betydelse, när Konstantinopel blifvit Rysslands tredje hufvudstad och dess flottor beberrska Medelbafvet. Tills ?slikt? sker kunna vi vara ?de oefterrättliga norrmännen? förutan, menar doktorn. Det enda: vi gode svenskar hufvudsakligen böra sysselsätta oss med; tills Konstantinopel faller, är att öka folkmängden; ty sedan den är mångdubblad, kan Sverge bestå utan att tigga om nåd eller. lumpen . vänskap af ett grälsjukt nabofolk?. -?Till förekom-Å. mande at all säkerhet? böra vi ock befästa Stockholm och Karlskrona jemte flera vigtiga Östersjöplatser. Som E—wu onekligen är en ovanlig diplomat och dertill, efter hvad Nya. Dagligt Alle-. handa försäkrat, äkta svensk? och af henne anses som en auktoritet i politiska frågor, torde det kanske roa den störa ållmäbheten, att vi citera ännu flera godbitar ur hans lyckliga Unions-?diplomacie? i Barometern för den t7 Mars. t ?Kanske vore unionens upplösning?, fortfar doktor E—m med äkta svensk inspiration, det allra bästa, så gerna först som sist; ty ?norska byråcracien lär icke ännu på 150 åri godo förändra sitt norsk-norska lynne?. Huru vet hr doktorn, frågar säkert läsaren, att ombytet sker just då precist. Det är, käre läsare, stareblicken, som säger honom det. Ja, hr E—m, som sjelf bäst vet, att osämja och gräl, i följd af sin hatur, ej kan medföra något godt, önskar derföre att ?de norska bröderna måtte, ju förr desto hellre, få lösa sig fria (summan nämnes icke) från unionen med Sverge?. Nåväl, men om nu detta sker, huru skola vi sedan, bäste doktor, ensamme reda oss mot ryssen? Ah! det har ju doktorn redan besvarat; ack ja, han har ju garanterat, öss att få bli helskinnade för ryska örnens klor, om vi sysselsätta oss med folkproduktionen tills Konstantinopel faller. Men tänk, hr doktor, tänk om Konstantinopel faller i år, nästa år eller om tio år, huru långt binna vi väl då i mångdubblingen af folkmängden? Vore det då icke mera skäl att vi (småländningar åtminstone) behandla norrmännen som vi göra med Barometern — skratta åt deras grälsjuka? ; Det allra roligaste är, att hr E—ms diplomatiska funderingar för egen del?— ty han har sådana, som vi snart skola se, äfven för andra — icke hindra honom att säga en del af norska folket artigheter för det han blifvit vänligt bemött under en fotvandring i Norge? på samma gång han yrkar på upplösning af unionen. I Levanger källade, säger han, folket svenskarne sina landsmän; och der försäkrades, såsom flerestädes nordanfjells, att om folket fått råda, så hade en mycket broderlig förening längesedan blifvit afslutad med svenskarne; men tyvärr äro Norges tjenstemän, enligt E—m, Norges aristokrater, och det är hos dem som den ?norsk-norska oppositionen? -mot Sverge har. sin rot, Dessa embetsmän sades af folket — ?tro det den somvill — vara minst lika dryga och pockande som de argaste adelsmän i Sverge?. Detta hör till det kapitel i hr E—ms afsöndringsartikel,. som handlar om några ord för egen del. I det -kapitel deremot, der han tager sig friheten föra andra småländningars talan,.der han gifver Nya Dagligt Allehandas redaktion, på framställd . begäran, upplysning om den allmänna åsigt,.som i E—ms ?provins? anses vara den förherrskande-i norska-frågan?, för E—m ordet så, som om hela provinsens sigter endast utgjordes af puttelkrämares. För ridderskapet och adeln tror sig E—m kunna försäkra? — det skulle vara roligt att få veta hvilka adelsmän som gifvit E—m uppdraget; icke måtte det vara de af-honom s. k. PARaber? — att de till alla delar instämma Anckarsvärds och Dalmans motioner. Beträftande presterskapet, påstår han, att flertalets åsigter ha varit och äro minst lika allvarsamma?, som kyrkoherden Ternströms. Vi tycka just hvad presterskapet i Kalmar stift, som vid sista prestmötet framstod ganska frisinnadt, skall finna sig smickradt af att blifva sammanstäldt med en så båld kämpe för så politiskt och religiöst stationära åsigter, som hr-Ternström. Sedan kommer turen till medelklassen. Får man tro E—m, så har den, icke allenast nu, utan äfven för 20 år sedan, visat en icke ringa grad af animositet? mot norrmännen. Denna uppgift måtte, åtminstone för: kalmarboerne, vara särdeles förarglig; ty vid alla studenttåg ha de presenterat sig som mycket varma skandinaver. Sjelfva Barometern omtalaäde för några år sedan, till och med både på vers och prosa, norrmännens? entusiastiska mottagande i Rostad park. Men hvad-betyder det om -E—ms artiklar i logiskt hänseende hänga riktigt ihop! För att öka effekten af opinionsartikeln i nörska frågan och gifva Nya Dagligt Allehanda ett riktigt kraftigt bandtag?, berättar äfven E—m rätt roliga skepparehistorier om norrmännens ?oförsynita beteende?. Han aktar sig väl slutligen för att andraga ?vår intelligenta allmoges yttranden?; men han försäkrar? Allehandas redaktion (nu kommer knalleffekten !), att ?om och när unionen upplöses skall svenska folkets sorgderöfver (således icke endast E—ms) här å orten inskränka sig till den enkla frågan: månne I vi då nu kunna återfå vårt gamla Pommern? l...? Vi.gratulera ?Nya Dagligt Allehanda? att ha genom E-—m .bekommit en sådan opinionsI uttrino i norska frågan -hjöwfrån Hvåäria 15. 0 Då RA i GG 0 KR Ja NN RN Jr OR i nn GS Et finn rn Dt JA KE UA NS ER JL st Jon nt Jon KN rn OJ Jr fr ft Br ER RA RR Je fra dh RR